Regeringen och riksdagen har gett Livsmedelsverket i uppdrag att svara för den
nationella samordningen av dricksvattenfrågor, ett uppdrag som vi välkomnar.
Idag samlar Livsmedelsverket de centrala myndigheterna med ansvar för
dricksvatten i Sverige för att besluta om vilka mål och strategiska frågor
som bör lyftas för att Sverige skall ha ett bra dricksvatten idag och i
framtiden.
Dricksvatten är vårt allra viktigaste livsmedel. Det utgör grunden för
folkhälsa, livsmedelsproduktion och ekonomisk tillväxt.
I Sverige har vi överlag god kvalitet på dricksvattnet och det är ovanligt att
människor blir sjuka.
I drygt 2 000 kommunala vattenverk renas vatten som försörjer 8
miljoner människor i landet. Resterande 1,2 miljoner invånare får sitt
vatten från enskilda brunnar.
Men Sverige har ändå utmaningar att ta sig an: ett föråldrat ledningsnät,
bristande förebyggande planering och framtida klimatförändringar.
Sverige har hittills varit förskonat från stora kriser på dricksvattenområdet,
vilket skapat en situation där vi tar dricksvattnet för givet. Vi
underskattar riskerna, och det i sig är ett problem.
Den senaste tidens tillbud i Helsingborg, Göteborg, Öckerö och Karlstad visar
på vikten av att ta dricksvattenförsörjningen på största allvar.
Kvaliteten på dricksvattnet är heller inte lika god överallt. Varje vecka,
året om, rekommenderas befolkningen i någon av Sveriges kommuner att koka
vattnet på grund av störningar i dricksvattenproduktionen. Fall med
vattenburen smitta inträffar varje år och mörkertalet kan vara stort.
Konsekvenserna för framtidens dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat
betonas i Livsmedelsverkets nya uppdrag. Enligt klimat- och
sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60) väntas
klimatförändringar ge ökad nederbörd i större delen av landet, torka i
sydöstra Götaland och förändrade temperaturer. Risken för extremväder och
försämrad råvattenkvalitet kommer därmed att öka.
Översvämningar, skred och erosion kan innebära förorenat vatten och skadade
dricksvattenledningar. Årets extremt kalla och snörika vinter har redan
skapat problem. Tjällossning kan skada ledningsnäten, snösmältning skapa
översvämningar lokalt och leda till försämrad vattenkvalitet med risk för
vattenburen smitta.
I rapporten Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat, publicerad av
branschorganisationen Svenskt Vatten, påtalas att sårbarhetsanalyser av
lokala förhållanden för dricksvattenproduktionen i stort sett saknas.
Lokalt och regionalt finns idag högst varierande kunskap om vilka risker
dricksvattenförsörjningen möter.
Miljömålsenkäten från Boverket under åren 2006–2009 visar att endast hälften
av Sveriges kommuner har en aktuell lokal plan eller program för
dricksvattenförsörjningen.
Regionala vattenförsörjningsplaner – ett strategiskt samordningsverktyg med
tanke på att vattnets väg inte följer kommungränserna – är ännu ovanligare.
Majoriteten av de planer som finns fokuserar på dagens situation, men
förbiser morgondagens.
Det finns med andra ord en svag beredskap inför framtidens konsumtionsbehov
hos kommunerna och ett stort behov av förebyggande planering på
dricksvattenområdet.
Klimat- och sårbarhetsutredningen rekommenderade en översyn av föreskrifter
och kontrollrutiner av dricksvattenområdet med tanke på den förändrade
råvattenkvaliteten, både för kommunala vattenverk och enskilda brunnar.
Utredarna bedömde även att krishanteringen på samtliga nivåer måste förbättras
för att hantera framtida störningar i dricksvattenförsörjningen. Listan över
problem och åtgärder som vi behöver ta oss an redan idag kan göras lång.
Den samlade kostnaden för att klimatanpassa den kommunala vattenförsörjningen
uppskattas i utredningen till drygt 5,5 miljarder kronor. Livsmedelsverket
har skäl att tro att kalkylen är i underkant. Vi behöver därför mer
samhällsekonomiska analyser på dricksvattenområdet, givet vattnets roll för
folkhälsa och ekonomisk utveckling.
Investeringar för att säkerställa dricksvattenförsörjningen kan komma att
kräva en ökning av de kommunala vattenavgifterna, vilka i internationell
jämförelse är låga i Sverige.
Dricksvattenförsörjning är en sektor med långa ledtider. Givet att vi börjar
arbeta målmedvetet och systematiskt idag kan vi förhoppningsvis se resultat
om drygt femton år.
För att klara Sveriges dricksvattenförsörjning måste aktörer på alla nivåer
dra sitt strå till stacken. Dagens möte blir startpunkten för att trygga
Sveriges framtida dricksvatten.
INGER ANDERSSON
ERIKA LIND