I vårbudgeten föreslår regeringen att andrahandsuthyrningen ska släppas fri för privatbostäder, exempelvis bostadsrätter.
Förslaget innebär bland annat att den som äger en bostadsrätt själv kan besluta om uthyrning i upp till fem år.
Om förslaget genomförs innebär det i princip att staten i lag inskränker utrymmet för medlemmarna i bostadsrättsföreningen att inom föreningen fatta beslut om andrahandsuthyrning.
Regeringen föreslår visserligen att bostadsrättsföreningarna ska kunna besluta att andelen uthyrda lägenheter högst får vara 25 procent, men eftersom bostadsrättshavaren inte behöver be om styrelsens godkännande blir en sådan begränsning effektlös.
Bostadsrätten är idag den bäst fungerande bostadsformen. Den är miljövänligare än både småhus och hyresbostäder, har stort boendeinflytande, oftast välskötta hus med löpande och självfinansierade underhållsplaner samt värdestegring som i första hand tillfaller dem som bor i bostadsrätterna.
Att bostadsrätten fungerar så bra beror på aktiv fastighetsförvaltning med hårt och ideellt arbetande styrelser som strävar efter att behandla alla medlemmar lika och lägger ned stort engagemang tillsammans med sina medlemmar. Det är också en av anledningarna till att det är svårt att få ihop kompetenta styrelser även i lite större föreningar.
Det finns föreningar som hotats av likvidation för att de inte fått ihop någon styrelse. Regeringens förslag gör det än svårare att engagera människor i styrelsearbetet.
Enligt Riksbyggens intresseföreningar i region syd innebär förslaget ett hot mot bostadsrätten som boendeform.
Ökad andrahandsuthyrning riskerar att leda till minskat utbud och stigande priser för bostadsrätter, särskilt i storstäderna.
Om vem som helst kan köpa en bostadsrätt för uthyrning, oavsett om man själv tänker bo där eller inte, pressar det upp priserna. Det tillsammans med förslaget om den friare hyressättningen där även kapitalkostnader ska kunna täckas av hyran vid uthyrning kommer att driva upp boendekostnaden för både övriga medlemmar och andrahandshyresgästerna, utan att några nya bostäder tillkommer.
Fri andrahandsuthyrning öppnar också för köp av bostadsrätter för uthyrning i ren spekulation, vilket inte alls är syftet med bostadsrättsföreningar, och som i så fall driver upp boendekostnaderna för alla.
Dessutom finns det redan idag många möjligheter till andrahandsuthyrning av bostadsrätter. Vid tvist regleras de av hyresnämnden som medger andrahandsuthyrning för studier, tillfälligt arbete på annan ort, för att provbo hos sambo, för uthyrning till nära anhöriga som till exempel barn och vid sjukdom, men för begränsad tid om inte annat överenskommits, vanligtvis högst två år.
Försvinner bostadsrättsföreningarnas möjlighet att utöva tillsyn genom att godkänna alla andrahandsuthyrningar urholkas bostadsrätten som idé. Styrelserna kan inte ta ett långsiktigt ansvar för förvaltningen, med kaos i föreningarna som följd.
Vår bedömning är att dagens regelverk kring andrahandsuthyrning är balanserat. Vi är kritiska till att regeringen är beredd att genomföra stora förändringar utan att ha gjort någon seriös bedömning av bland annat hur många bostadstillfällen som skapas med det nya förslaget.
Däremot är det hög tid att landets politiker agerar för att skapa en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar bostadspolitik.
Det behövs förändringar på bostadsmarknaden för att möta den rådande bristen på bostäder, men det är inte bostadsrättsföreningarnas uppgift att lösa de problemen.