När man på regeringsnivå talar om ”Köpenhamn” så är det alltid både
bokstavligt och mentalt i kombination med ”Danmark” – aldrig ”Skåne och
Själland”. Handlingarna pekar i samma riktning: två olika länder.
Kanske beror det på att man i huvudstaden faktiskt inte förstår hur nära
Köpenhamn är för dem som bor i Lund, Malmö eller
Helsingborg.
Annars hade säkert en del av de stora hinder som fortfarande finns kvar kunnat
rivas.
Och annars hade Moderaterna inte avfärdat tanken om en Öresundsminister som
”en kul idé”.
De många skånska riksdagsmän som för döva öron motionerar om allehanda ting
rörande integrationen i Öresund blir till slut luttrade.
För att åskådliggöra för Mälarregionen hur nära Köpenhamn är – både mentalt
och fysiskt – har reklambyrån Ireo gjort en linjekarta med Öresundsregionens
och Stockholmsregionens pendeltågslinjer sida vid sida.
Bilden belyser både närheten och problemen:
I Öresundsregionen måste vi betala dyrt för många saker som en stockholmare
får billigt, eller gratis.
*Att åka pendeltåg. 105 kronor kostar samma sträcka som en stockholmare
betalar 60 kronor för.
*Att sätta in pengar på banken. 375 kronor kostar en insättning på SEB
till konto i Köpenhamn, inklusive avgifter på bägge sidor. I Stockholm är
det gratis.
*Att skicka ett brev. 12 kronor kostar portot från Malmö till
Köpenhamn. Från Tumba till Stockholm kostar det 5,50 kronor.
*Att ta bilen till flygplatsen. 750 kronor är broavgiften, tur och
retur. Från Stockholm kostar en bilresa till Arlanda tur och retur maximalt
40 kronor i trängselskatt.
RAGNAR ELIASSON