Martin von Arronet från Shell lyfter i en replik (Aktuella frågor 19.2) fram
Shells gasfält i Nederländerna som exempel på framgångsrik gasutvinning. Men
jämförelsen faller på att det där rör sig om en annan slags berggrund än den
i Skåne.
Dessutom är exemplet inte så lyckat. Ansvariga myndigheter i Nederländerna har
slagit fast att gasutvinningen där orsakat ett stort antal jordskalv, vilket
bland annat orsakat sättningar i hus. Problemen i Nederländerna möts sedan
2003 med lagkrav på utökade riskanalyser och löpande kontroller.
Shell framhåller även gärna att fossilgasen ger lägre koldioxidutsläpp än kol
och olja. Men i den andra vågskålen ligger inte fossila bränslen.
Gasutvinning i Skåne skulle tränga undan nationella satsningar på förnybar
energi och energieffektivisering som är den enda hållbara lösningen på
klimathotet.
Shell gör sig även till försvarare av regionala satsningar på biogas. Men vad
har Arronet för stöd för sina vackra ord om att infrastrukturen för
transport av fossil gas även skulle kunna användas för att överföra biogas?
LRF Skåne, som satsar stort på biogas, säger nej till Shells satsning.
Varför skulle producenter av ren förnybar biogas vilja dela pipelines med
Shell?
Gasfält, borrtorn och underjordiska miljöfarliga ingrepp skulle inte bara slå
mot jord- och skogsbruk utan även mot den för Skåne så viktiga
turistnäringen. Turismen i Skåne gav år 2008 staten 1,9 miljarder kronor i
skatteintäkter. Samma år var antalet anställda inom turismen i Skåne 12 300
personer. Fler personer i Skåne livnär sig på turismen än vad någonsin Shell
skulle kunna anställa för bolagets gasutvinning.
Turism och jordbruk är långsiktigt hållbara näringar till skillnad från
naturgasutvinning.
Vi instämmer med Martin von Arronet om att vi bör utreda för- och nackdelarna
med gasutvinning. Skillnaden är att vi anser att denna utvärdering kan göras
utan några som helst provborrningar.
CARL PIPER
LOTTA NORDSTEDT