Idag är Rysslands president Dmitrij Medvedev i Stockholm för att delta i
toppmötet mellan EU och Ryssland. Avsikten med mötet är bland annat att
diskutera ett nytt partnerskapsavtal.
Mänskliga rättigheter skall enligt tidigare överenskommelser vara ett
prioriterat område i relationen mellan EU och Ryssland. Det bör också
innebära att aktuella människorättsproblem ges en framskjuten plats på
toppmötets dagordning.
Ett av de allvarligaste människorättsproblemen i Ryssland idag är den utbredda
straffriheten för övergrepp och krigsförbrytelser som begåtts inom ramen för
Tjetjenienkonflikten. Tusentals människor har utsatts för grova brott mot de
mänskliga rättigheterna i samband med krigen i Tjetjenien. Men trots att
förövarna i många fall är kända, går de alltjämt fria.
I avsaknad av ett effektivt ryskt rättsväsende har många invånare i Tjetjenien
vänt sig till Europadomstolen för att få upprättelse. Flera hundra fall har
anmälts och hittills har 116 av dessa avgjorts, alla utom ett har inneburit
en fällande dom mot Ryssland. Som medlem av Europarådet är Ryssland skyldigt
att verkställa Europadomstolens domar, vilket bland annat inkluderar att
ställa de ansvariga för brotten till svars.
De Tjetjenienrelaterade fall som Europadomstolen tagit upp rymmer olika slags
brott mot de mänskliga rättigheterna, alltifrån utomrättsliga avrättningar
och urskillningslösa bombanfall till försvinnanden och tortyr. Flera av
fallen har dock tre saker gemensamt:
För det första har Europadomstolen fastställt att brott har begåtts av
företrädare för den ryska staten, och att den inhemska brottsutredningen
varit ineffektiv.
För det andra är de aktuella brotten att betrakta som krigsförbrytelser. De
utgör bland annat brott mot artikel 3 i Genèvekonventionerna, vilken innebär
att personer som inte deltar i fientligheter, inklusive krigsfångar, skall
garanteras skydd.
För det tredje finns konkreta och välgrundade uppgifter om vem som bör ställas
inför rätta för respektive brott och i vilken egenskap vederbörande
misstänks för krigsförbrytelser.
Bland de misstänkta krigsförbrytare som nämns i Europadomstolens domar
återfinns bland andra general Aleksandr Baranov, som i februari 2000 inför
ryska och internationella TV-kameror gav order om att en tillfångatagen
tjetjensk separatist skulle skjutas ihjäl. Där finns också generalerna
Vladimir Sjamanov och Jakov Nedobitko, som var ansvariga för den
urskillningslösa bombningen av samhället Katyr-Jurt – också det i februari
2000 – där minst 167 civila tjetjener dödades.
General Aleksandr Baranov har nyligen gått i pension, medan Sjamanov och
Nedobitko fortsatt sin militära karriär. Sjamanov är idag högste befälhavare
för Rysslands luftlandsättningsstyrkor och nämns emellanåt som en tänkbar
framtida försvarsminister.
Så länge Baranov, Sjamanov, Nedobitko och andra misstänkta krigsförbrytare
inte ställs till svars har Ryssland inte verkställt Europadomstolens domar.
EU bör tydligt och offentligt konfrontera den ryska statsledningen med detta
oacceptabla faktum.
Det räcker inte att som tidigare i vaga ordalag uppmana till respekt för
Europadomstolen. Istället bör EU:s representanter lyfta fram konkreta fall
och formulera tydliga krav med utgångspunkt i dessa.
OLEG ORLOV
MARTIN UGGLA