När finanskrisen slog till ökade politikerna i många länder de offentliga
utgifterna kraftigt för att få fart på ekonomin. Men stimulansåtgärderna har
inte gett önskad effekt.
I sin årliga granskning av ekonomisk frihet i världen noterar Wall Street
Journal och Heritage Foundation att de länder som spenderade mest pengar
inte har klarat sig bättre. Istället ökar skuldsättningen.
Det är en värdefull läxa. Ett vanligt budskap under kristid är att politikerna
måste göra något. Erfarenheten lär oss dock att symboliska krisåtgärder ofta
blir kostsamma utan att nå önskad effekt.
I Sverige kan vi minnas hur försöket att rädda varvsindustrin kostade 155
miljarder kronor i dagens penningvärde. Varvsindustrin klarade sig ändå inte
och politikerna fördröjde den viktiga rekonstrueringsprocess som Göteborg
var tvungen att gå igenom.
För två decennier sedan höll Japan på att komma ikapp USA i levnadsstandard.
Men efter 1990-talskrisen försökte japanska regeringar få fart på ekonomin
genom offentliga stimulanser. Resultatet är att Japan nu ligger betydligt
längre ifrån USA:s bnp per capita – och att Japans statsskuld närmar sig 200
procent av bnp.
Risken är att USA nu vandrar samma väg, för USA är den stora ekonomi som
minskar sin ekonomiska frihet mest.
Politikerna kan göra mycket för att få fart på utvecklingen, men det måste då
handla om att riva hinder för de välståndsbildande krafterna.
Christina Romer, chef för Vita Husets ekonomiska råd, har i sin forskning
visat att skattesänkningar kan ha betydligt större stimulerande effekt på
ekonomin än vad vi tidigare har trott. Skattesänkningar uppmuntrar till
privata investeringar, medan utgiftsökningar tränger ut dem. Dessutom kan
utgiftsökningar leda till underskott som måste betalas med högre skatter.
Sverige har undvikit att möta krisen med statliga ingrepp, och är nu ett av de
länder i Europa som kommer snabbast ur krisen och har minst budgetunderskott.
Oppositionen förordar däremot just de skattehöjningar, stimulanser och
subventioner som har misslyckats världen över. Om en rödgrön regering skulle
tillträda om tio månader skulle Sverige byta kurs och uppgången försvagas.
Nu måste tillfället tas att underlätta för de entreprenörer som skapar de nya
jobben. Och nya statliga ingrepp måste bestämt undvikas.
NIMA SANANDAJI
JOHNNY MUNKHAMMAR
8 februari 2010