Kvinnan mördades på öppen gata av sin före detta sambo framför ögonen på sina
barn.
Mordet hade sannolikt kunnat undvikas. Mannen hade tidigare släppts på fri fot
eftersom tingsrätten ansåg att det inte fanns risk för upprepad brottslighet
och polisen hade varnats. Det visar att det är hög tid för berörda
myndigheter att kvalitetssäkra sina riskbedömningar i ärenden som rör mäns
våld mot kvinnor.
Attityderna kring denna typ av brott måste också förändras. De är inga
familjeangelägenheter, inga familjedramer, inga familjetragedier.
Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem. Det måste behandlas med
professionalitet, medvetenhet och med kvalitetssäkrade metoder. Varje år
mördas omkring 17 kvinnor av män som de har eller har haft en relation till.
Mannen som dödade kvinnan i Malmö i fredags hade överfallit henne förut. Efter
ett överfall i oktober i fjol dömdes han för olaga frihetsberövande. Han
försattes på fri fot efter att domen överklagats.
Tingsrätten ansåg att det inte fanns risk för upprepad brottslighet. Den
bedömningen går emot både forskning om mäns våld mot kvinnor och kunskap som
kvinnojoursrörelsen samlat på sig genom åren. Risken att en man som slagit
och hotat gör det igen är alltid stor.
Bedömningen att risken för upprepat våld är liten tyder på en stor brist på
kompetens hos tingsrätten. Mäns våld mot kvinnor hör till den typ av brott
där risken för upprepad brottslighet är som allra störst.
Den 39-åriga kvinnan hade polisskydd, bland annat en larmtelefon, men hon hann
aldrig ringa på den. Mannen knivhögg henne i magen på gatan och hon avled av
skadorna.
Mordet borde aldrig ha kunnat ske. Samhället bär det på sitt samvete. Men det
är inte första gången mord begås av män som borde ha fångats upp av
samhället, där alla varningsklockor har ringt och kvinnan har slagit larm
och sökt skydd.
Det är hög tid att ställa frågan:
Hur kan sådana mord få fortsätta ske i ett land som Sverige, där vi har lagar
som ska fungera och ge tillräckligt skydd för kvinnor och barn som utsätts
för mäns våld?
Risken för att våldet blir grövre och får dödlig utgång är som allra störst
när kvinnan bestämmer sig för att lämna förhållandet, det visar statistik
och fakta.
Kvinnojourernas erfarenhet är också att det finns stor risk för att våldet
fortsätter och att mannen använder barnen för att fortsätta kontrollera
kvinnan, och utöva våld mot henne. Att kvinnan och mannen i Malmö dessutom
låg i en vårdnadstvist om barnen borde därför ha lett till extra
försiktighet.
Att kvinnor erbjuds kvalificerad hjälp av samhället vid hot om våld får inte
hänga på enskilda individers engagemang.
Roks kräver att riskbedömningarna kvalitetssäkras och att det geografiska
lotteriet får ett slut. Åklagarkamrarna måste bygga sina beslut på
strukturerade hot- och riskbedömningar. För detta krävs kunskap om mäns våld
mot kvinnor, kunskap som jourrörelsen tillsammans med brottsofferjourer,
forskare och poliser har samlat på sig under lång tid.
Roks har följande krav:
* Kvalitetssäkra hot- och riskbedömningar för kvinnor och barn som utsatts för
mäns våld.
* Avskaffa godtyckligheten i utfärdandet av kontaktförbud. Även dessa måste
vila på kvalitetssäkrade riskbedömningar.
* Lita inte på att kontaktförbuden räcker för att säkra kvinnors och barns
skydd. Detta visar mordet i Malmö med all önskvärd tydlighet.
* När det finns barn med i bilden: Ta särskild säkerhetshänsyn.
Barnperspektivet måste finnas med i hot- och riskbedömningarna.
Angela Beausang
Ordförande för Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i
Sverige.