Sydsvenskan arrangerar under våren ungdomspolitiska debatter på några av
Malmös gymnasieskolor, varav den första anordnades i måndags.
SSU och Ung vänster valde att bojkotta debatten, eftersom Sverigedemokraternas
ungdomsförbund var inbjudet.
Runtom i landet förs en diskussion om huruvida man skall ta debatten med
Sverigedemokraterna eller inte. Skolverket har slagit fast att om en skola
bjuder in partier så har den inte rätt att stänga någon ute.
Detta har inneburit att många skolor förvägrar alla partier att komma till
skolorna för att informera eleverna inför höstens val.
I ljuset av detta är Sydsvenskans initiativ till öppna skoldebatter någonting
mycket positivt. Alla partier får möjlighet att själva svara på de frågor
som eleverna på förhand valt ut som de viktigaste. Debatten sker i stor
utsträckning på elevernas villkor, och ungdomsförbunden och partierna får ge
sina perspektiv.
I det sammanhanget är det mycket olyckligt att SSU väljer att lämna walkover.
För det första missgynnas knappast Sverigedemokraterna av det. Debatten om
huruvida det är rätt eller fel att ta debatten är hopplöst förlorad.
Givetvis måste man ta debatten med ett parti som knackar på dörren till
riksdagen, något annat val finns inte.
Det som krävs är att demokratiska partier står upp mot främlingsfientliga
åsikter och för en human och medmänsklig politik.
Men SSU:arnas ställningstagande att inte vara med går också ut över dem
själva, och i förlängningen över det rödgröna samarbetet. Våra tre partier,
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, går till val på att
bilda en gemensam regering istället för den Moderatledda högerregeringen.
Eftersom vi är tre olika partier, så är det viktigt att eleverna får ta del
av våra respektive ingångar när vi pratar om vad vi vill göra efter valet i
september.
Allra mest drabbade av beslutet att bojkotta debatterna blir givetvis
eleverna, de förstagångsväljare som skulle få en god möjlighet till
information innan de tar studenten.
Det är djupt olyckligt att Sverigedemokraterna, de borgerliga ungdomsförbunden
och Grön ungdom är de enda som för fram sina åsikter. Betydelsefulla
perspektiv kommer inte fram, vilket blir ett demokratiskt problem.
Jag var med på den första debatten, och jag upplevde inte debatten på Jörgen
Kock och Frans Suell som någon dålig debatt, tvärtom. Det ställdes raka
frågor, och någorlunda raka svar gavs från de flesta. Publiken fick vara
delaktig genom att flera gånger rösta i frågor och ta ställning. Eleverna
hade stort inflytande över vilka frågor som diskuterades.
Sverigedemokraterna är inte ett parti som andra, utan ett främlingsfientligt
parti som de rödgröna partierna tydligt klargjort att man inte under några
omständigheter kommer att samarbeta med efter valet.
Men går man så långt att man för Sverigedemokraternas skull inte möter
eleverna, så är en del av demokratin förlorad.
Då har SD redan vunnit.
RASMUS LING