Antje Jackelén skriver: ”Sverige har ett samtalsklimat om religion som inte gagnar tillväxt.” En religiös ledare som vill vara trovärdig bör inte rättfärdiga sin religion genom ett sådant påstående. Istället borde hon framhålla någonting i stil med att tillväxt som övergripande samhällsmål i sig är tvivelaktigt.
Tillväxt kan omöjligen vara ett mål i sig utan att syfta till något; men till vad?
Dagens allt mer frenetiska jakt på materiella ting döljer bakomliggande och outtalade bevekelsegrunder som människorna har för sina liv.
Politik och religion, när de fungerar som de ska, är olika sätt för människor att komma fram till och sätta ord på gemensamma svar på existentiella frågor. En biskop har förmodligen sin – och kyrkans – svar som skulle vara intressanta, men dem väljer Antje Jackelén att inte ta upp i den text som publiceras på Aktuella frågor.
Själv försöker jag komma fram till ett ekologiskt, grönt förhållningssätt och deltar gärna i en debatt kring olika livsavgörande frågor och om de svar som finns på dem kan vara förenliga. Men att ta för givet att tillväxt är bra, som Antje Jackelén gör, är att undvika den väsentliga etiska debatten.