Förslaget från folkpartiets skolpolitiska arbetsgrupp att avskaffa försöken
med ämnesstudier på modersmål i skolan har väckt debatt. Det är bra, vi
behöver en seriös diskussion om hur de som kommer till Sverige under
skoltiden får större chans att lyckas.
Drygt hälften av alla män med utländsk bakgrund missar målen i gymnasiet.
Gräver man djupare i statistiken finner man att de som har allra svårast att
lyckas i skolan är män med lågutbildade föräldrar som invandrat efter
grundskolestart. Efter fem års gymnasiestudier är det bara 20 procent av
eleverna med den bakgrunden som nått kraven för grundläggande behörighet.
Åtta av tio misslyckas!
Att sakna gymnasieutbildning innebär att man får det tufft på arbetsmarknaden.
Om man dessutom har problem med språket blir det än svårare. Risken för
arbetslöshet och utanförskap ökar. Makten över det egna livet minskar.
Det finns de som vill möta denna bekymmersamma statistik med sänkta
ambitionerna för de berörda eleverna. De försök som genomförs på vissa
skolor i Sverige där ämnesundervisningen sker på modersmålet istället för på
svenska kan ses just som sänkta ambitioner. Man ger upp försöket att förmå
eleverna att utveckla både god svenska och goda ämneskunskaper.
Folkpartiets skolgrupp har valt att föreslå en annan väg, en väg med höga
ambitioner och höga förväntningar på eleverna. Vi anser att de
förberedelseklasser som är nyanlända elevers första möte med det svenska
skolsystemet måste få ett kvalitetslyft.
Vi vill att valideringen av elevernas kunskaper kvalitetssäkras. När eleven
fått tillräckliga kunskaper i svenska språket flyttar man över till den
ordinarie grundskolan och där skall undervisningen i de olika ämnena ske på
svenska av lärare som är behöriga i ämnet.
Samtidigt bör stödet runt omkring eleven förbättras. Studiehandledning på
modersmålet och läxläsning på modersmålet måste byggas ut. Föräldrarna måste
få bättre information om det svenska skolsystemet för att bättre kunna bidra
till barnens framgång.
I debatten om vårt förslag har det hävdats att forskningen entydigt säger att
vi har fel. Så är inte fallet. Inför EU kommissionens arbete med en grönbok
om hur skolan skall bli bättre på att ta emot nyanlända elever, fick en
expertgrupp i uppgift att gå igenom befintlig forskning.
Expertgruppen konstaterar att forskningen är splittrad och man landar i samma
slutsats som folkpartiets skolgrupp, det vill säga att skolans undervisning
skall ske på det nya landets språk, inte på modersmålet. Så ges eleverna
enligt denna expertrapport bäst chans att lyckas i det nya landet. Grönboken
behandlades av utbildningsutskottet i höstas, men tyvärr var det nog få som
tog del av bakgrundsmaterialet.
Skolpolitiken måste ha som mål att alla elever skall mötas med höga
förväntningar och att alla skall få en så god chans som möjligt att nå och
kanske också övertrumfa de högt satta förväntningarna. Att ha låga
ambitioner gagnar inte någon, inte de enskilda eleverna och inte samhället i
stort.
CHRISTER NYLANDER
19 februari 2009