Idag organiserar den honduranska kuppregeringen val i Honduras. I nuläget
tycks det som om ett stort antal medborgare kommer att bojkotta valet. Det
går inte att genomföra ett legitimt demokratiskt val under ledning av en
kuppregim som under fem månader satt medborgerliga fri- och rättigheter på
undantag genom att slå ned på yttrande- och föreningsfriheten med våld,
införa utegångsförbud och begå flagranta brott mot grundlagen.
Liberalen Manuel Zelaya valdes till president i Honduras 2005. Efter att ha
utmanat Honduras traditionella maktelit med en politik med sociala reformer
avsattes och deporterades han genom en militärkupp. Det skedde i gryningen
den 28 juni för att stoppa det rådslag som skulle avgöra om det fanns stöd
för att genomföra en folkomröstning om grundlagarna.
Sedan USA aktivt ingripit i förhandlingarna undertecknade representanter för
den folkvalde presidenten Manuel Zelaya och kuppledaren Roberto Micheletti
en överenskommelse. Avtalets andemening var att återinsätta Zelaya som
president genom beslut i den honduranska kongressen. Han skulle sedan bilda
en samlingsregering med Micheletti fram till valet, som var planerat till
den 29 november 2009.
Så blev det inte. Istället utsåg kuppresidenten Micheletti på egen hand en
regering. Förutom några nya namn har ingenting egentligen förändrats;
kuppregimen sitter kvar.
Manuel Zelaya är fortfarande tvungen att söka skydd på den Brasílianska
ambassaden. Han har konstaterat att överenskommelsen därmed inte är annat än
döda ord.
Tillsammans med den breda demokratirörelsen har han uppmanat det honduranska
folket att bojkotta dagens val. Trots det avser USA, som hela tiden
vidhållit att Zelaya måste återinsättas, nu ändå att erkänna och stödja
valen.
Den 10 november höll de amerikanska staternas organisation, OAS, ett
extrainsatt möte. José Miguel Insulza, generalsekreterare för OAS, framhöll
att organisationen nu varken kan eller vill skicka valobservatörer till
Honduras.
Grunden för OAS tidigare beslut om att skicka valobservatörer var avtalet om
Zelayas återinsättande och bildandet av en samlingsregering under hans
ledning, vilket inte har respekterats.
Genom kuppregeringens agerande fördjupas nu den politiska krisen, och misstron
mot valprocessen förstärks.
Därför uppmanar vi EU och Sveriges regering som ordförande för Europeiska
unionen att:
*fördöma kuppregimens agerande som omöjliggör en försoningsprocess i
Honduras
*klargöra att EU under nuvarande omständigheter inte kommer att erkänna
valprocessen och dess resultat
*upprätthålla sanktionerna mot staten Honduras och införa riktade
sanktioner mot kuppmakarna och deras medhjälpare.
FRANCISCO CONTRERAS ordförande Latinamerikagrupperna
MONIKA ZAK författare
HANS LINDE riksdagsledamot (V)
TORBJÖRN TÄNNSJÖ professor i praktisk filosofi
ULF HULTBERG filmregissör
EVA-BRITT SVENSSON EU-parlamentariker (V)
DROR FEILER kompositör och musiker