Vad omfattar religionsfrihet? ”Religionsfrihet upphör där människors eller djurs lidande börjar”, är Marianne Thiemes svar. Hon är ledare för Partiet för djuren (Partij voor de Dieren) i Nederländerna, det enda djurrättsparti som sitter i ett nationellt parlament.
Thiemes parti har föreslagit lagstiftning om att alla djur ska bedövas före slakt. Muslimska och judiska ledare opponerar sig gemensamt mot förslaget som de ser som ett hot mot religionsfriheten. Enligt såväl islam som judendomen är det förbjudet att äta kött från djur som bedövats innan de dödas.
De religiösa ledarna har fått ett år på sig av parlamentet att bevisa att de slaktmetoder som deras respektive religioner föreskriver inte orsakar mer smärta än slakt efter bedövning. Om de misslyckas genomförs kravet på bedövning före slakt.
Samtidigt som detta händer har katolska biskopar i USA gjort gällande att president Barack Obama kränker deras religionsfrihet när han kräver att all stora arbetsgivare, inklusive katolska sjukhus och universitet, ska erbjuda sina anställda en sjukförsäkring där preventivmedel ingår.
Och i Israel vill ultraortodoxa införa att män och kvinnor sitter åtskilda på bussar. Enligt deras tolkning av judisk lag får män bara röra vid kvinnor som de är gifta med eller släkt med. De ultraortodoxa vill också stoppa den israeliska regeringens planer på att slopa frikallelsen från militärtjänst för studenter som bedriver studier på heltid (63 000 studenter år 2010).
När människor förbjuds att utöva sin religion, till exempel genom lagar, har deras religionsfrihet utan tvivel kränkts. Förföljelse av religiösa har varit omfattande genom historien och förekommer fortfarande i en del länder.
Förbud mot rituell slakt av djur är däremot inget som hindrar judar eller muslimer från att utöva sin religion. I parlamentsdebatten om Partiet för djurens förslag sade överrabbinen i Nederländerna, Binyomin Jacobs: ”Om vi inte längre har folk som kan utföra rituell slakt i Nederländerna ska vi sluta äta kött.” Det är naturligtvis det man bör göra om man är anhängare av en religion som kräver att djur ska slaktas enligt en metod som är mindre human än modern slakteriteknik.
Varken islam eller judendomen kräver att man måste äta kött. Judar och muslimer behöver bara göra det jag själv har valt att göra, av etiska skäl, i över fyrtio år.
När ett berättigat försvar av religionsfriheten inskränks till att förkasta förslag som hindrar människor från att utöva sin religion blir det möjligt att lösa många andra tvister där det hävdas att religionsfriheten står på spel.
Att tillåta män och kvinnor att sitta var de vill i bussen är inte att kränka ortodoxa judars religionsfrihet eftersom judisk lag inte anbefaller att man åker med kollektiva transporter. Det är en praktisk möjlighet som det går att klara sig utan. Ortodoxa judar kan väl knappast tro att avsikten med lagarna som de håller fast vid var att göra livet så praktiskt som möjligt.
Likadant är det med Obamaadministrationens krav att preventivmedel ska ingå i sjukförsäkringen, det hindrar inte att katoliker kan utöva sin religion. Katolicismen tvingar inte sina anhängare att driva sjukhus och universitet. Den amerikanska regeringen har för övrigt redan undantagit kyrkliga församlingar och stift från kravet och genom det dragit en gräns mellan institutioner som är centrala när det gäller religionsutövande och dem som inte är det.
Katolska kyrkan skulle naturligtvis ogärna avstå från sitt vittomfattande nätverk av sjukhus och universitet. Det är begripligt, och jag gissar att den, innan det blev aktuellt, skulle komma fram till att det är förenligt med dess religiösa läror att låta preventivmedel omfattas av sjukförsäkringen.
Och även om katolska kyrkan överlät sina sjukhus och universitet till andra aktörer, skulle det inte påverka religionsfriheten: katoliker skulle ändå kunna utöva sin religion.
Frikallelse från militärtjänst på grund av religion kan vara svårare att lösa eftersom en del religioner lär ut pacifism. Lösningen är vanligen att inrätta alternativ som innebär vapenfri tjänst. För att det inte ska vara en anledning att söka sig till dessa religioner görs sådan tjänst lika krävande som militärtjänsten.
Judendomen är däremot inte en pacifistisk religion, så än en gång är det inte relevant att hävda att religionsfriheten står på spel. De ultraortodoxa vill undanta dem som bedriver torastudier av skälet att sådana studier är lika viktiga för Israels väl som militärtjänst. Att inrätta nationell vapenfri tjänst är sålunda ingen lösning på dilemmat såvida den inte består i torastudier. Men det finns ingen anledning att anta att den sekulära majoriteten i Israel skulle dela uppfattningen att det på något sätt skulle gynna nationen att låta tiotusentals ultraortodoxa bedriva torastudier, och lika krävande som militärtjänst är det inte.
Det är inte alla konflikter mellan religion och stat som är lätta att lösa. Exemplen från Nederländerna, USA och Israel ger ständigt upphov till kontroverser. Men de handlar egentligen inte om inskränkningar i religionsutövning, och därför är det fel att ta upp religionsfrihet som ett argument.