"Varken kung eller president" - Sydsvenskan
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

"Varken kung eller president"

"Varken kung eller president"

Aktuella frågor. I praktiken är statschefsämbetet redan avskaffat i Sverige, eftersom den formella statschefen saknar politiska befogenheter. Istället för att införa ett presidentämbete med politisk makt skulle Sverige, om kungahuset avskaffas, kunna bli världens första parlamentariska demokrati utan statschef, skriver Mats Lindberg, professor i statsvetenskap vid Örebro universitet.

Kronprinsessan Victorias förlovning fick diskussionen om monarkin att blomma upp. Den främsta medievinklingen blev frågan: Kommer monarkin att stärkas? Ledande statsvetare framhöll i bisatser att det fanns få hållbara argument för monarkin (Leif Lewin, Olof Ruin). Principiella republikaner krävde att den otidsenliga monarkin avskaffas (Carl Rudbeck). Och DN beställde en opinionsundersökning om stödet för monarkin.

Denna enighet i ordvalet hos både anhängare och motståndare – att vi lever i en monarki – är märklig.

Vi hade i Sverige konstitutionell monarki mellan 1809 och 1917. Mellan 1917 och 1974 hade vi sedan en sorts parlamentarisk monarki grundad i praxis där kungen hade vissa befogenheter som statschef, till exempel att leda regeringssammanträdena. Men regeringsarbetet leddes reellt av statsministern och riksdagen var den offentliga maktens centrum. I och med den nya Regeringsformen, RF, av år 1974 avskaffades kungamaktens sista politiska befogenheter.

Skrivningarna i RF är närmast brutala. Kungen har ingen politisk makt formellt, och får inte heller ha det reellt. Dessutom, när han till äventyrs uttalar sig politiskt (exempelvis om norsk säljakt, tillståndet i Brunei eller om tsunamikatastrofen) uppstår det omedelbart debatt på ledarsidorna och ibland också i konstitutionsutskottet.

Det finns dock en paragraf i RF:s kapitel 1 som lyder: ”Konungen är statschef” med ett senare tillägg om kvinnlig tronföljd (med en föga jämställd formulering). Kungen leder vidare den märkliga och maktlösa utrikesnämnden och närvarar ceremoniellt vid riksdagens årliga högtidliga öppnande. Är då inte detta tillräckligt för att beteckna Sverige som monarki?

Nej, det vore att ta förpackningen för varan. Sverige är konstitutionellt sett en parlamentarisk republik med ett kungahus som dekoration, en politisk kompromiss mellan vänster och höger i författningspolitiken.

När man i det politiska språket använder ordet ”monarki” uppfattar jag det därför närmast som ett språkspel som hanterar denna kompromiss, en underförstådd överenskommelse att inte aktualisera frågan, en verbal dans runt en imaginär midsommarstång.

Hur fungerar då Sverige med en statschef som inte har några politiska befogenheter? Sverige representeras utåt av sin statsminister, som när Fredrik Reinfeldt – inte Carl XVI Gustaf – företräder Sverige inom EU. Detsamma gäller för Gordon Brown som företräder Storbritannien, inte drottning Elizabeth II. Och det är Angela Merkel som företräder Tyskland, inte förbundspresident Horst Köhler. Många länder sätter regeringschefen som den främste politiske företrädaren, inte statschefen.

Inrikespolitiskt fullgör riksdagens talman allt det som sedan gammalt är en statschefs uppgifter, främst att hantera regeringsbildningen och få fram en statsminister. Sedan är det statsministern som utser ministrar och leder regeringsarbetet. Alltså: Sverige styrs såväl utrikespolitiskt som inrikespolitiskt utan statschef, allt enligt Regeringsformen.

Det leder till ett annat språkspel som jag vill ifrågasätta. Så fort monarkin debatteras är alternativet republik med president. President och presidentval blir lika dyrt som kungahuset lyder motargumentet, och det blir samma kändishysteri med en presidentfamilj. I det politiska språket tycks kung eller president vara de enda möjligheterna. Men om vi öppnar republiklådan finner vi åtminstone två olika alternativ: presidentialism och parlamentarism.

I parlamentarismen står riksdagen i centrum, och regeringsmakten utgår från riksdagen. Sverige har kanske världens mest konsekventa parlamentariska statsskick. Talmannens övertagande av statschefens gamla uppgifter inrikespolitiskt, och statsministerns övertagande av statschefens gamla uppgifter utrikespolitiskt, allt detta har gjort statschefsämbetet överflödigt sedan 1974.

Knäckfrågan för republikanerna är följande. Om man vill införa en folkvald president måste man rimligen ge presidenten några politiska befogenheter. Men vilka? Och varför skulle man bryta med 100 år av grundlagsutveckling och plötsligt börja ha en statschef med politisk makt?

Det finns istället en annan väg, om det skulle bli aktuellt att avskaffa monarkin. Man stryker formuleringen i RF om statschefen och fortsätter sedan som förut. Sverige skulle då bli världens första parlamentariska demokrati utan statschef.

Kan man tänka sig ett land utan statschef? Tanken kanske svindlar. Det är dock ett alternativ i klassisk republikansk idétradition (det gamla Rom före kejsardömet hade två konsuler valda på ett år). Parlamentarism utan statschef är också helt följdriktigt utifrån den svenska grundlagstraditionen. Rojalistiska föreningen skulle dessutom slippa nesan att få en presidentfamilj som ersätter kungahuset, samtidigt som man borde kunna uppskatta konservatismen i att allt egentligen fortsätter som förut. Republikanska klubben å andra sidan skulle slippa problemet att konstruera ett statschefsämbete med politiska befogenheter.

Parlamentarism utan statschef. Två skäl talar för det. För det första den politiska enkelheten, man skulle bara behöva fortsätta som förut. För det andra parlamentarismens och Regeringsformens följdriktiga konsekvens. Konung/drottning är en rest från en fördemokratisk tid. President som statschef med politiska befogenheter är redan överspelad av den svenska utvecklingen.

Här skulle en konstitutionell nydaning kunna genomföras, men en nydaning som fullföljer den svenska grundlagstraditionen. Sverige skulle dessutom bli ett intressant exempel inom EU. Då skulle man verkligen kunna utbrista:

Med Sverige – i tiden.

MATS LINDBERG

Annons:
Annons:
Följ Vad är detta?
Här kan du följa ämnen eller skribenter som du är intresserad av. När du valt ett ämne hittar du de senaste artiklarna i din personliga meny, högst upp till höger på sidan. Där kan du också ta bort ämnen du inte längre vill följa. Du måste vara inloggad för att använda funktionen.
  • Aktuella frågor
  • Opinion
Annons:
Annons:
toppnyheterna just nu