Inför firandet av nationaldagen vill vi påminna om vikten av att skolan är ett
värn för demokrati och tolerans.
Med flygblad och klistermärken försöker nazistiska partier och organisationer
påverka våra barn och ungdomar. De heter allt från Nordiska rikspartiet, NRP
till Info 14 och de har en medveten strategi att marknadsföra sig och värva
anhängare ute bland skolorna. Var femte skola har hittat propaganda från
främlingsfientliga grupper, enligt en undersökning från Sveriges Radio.
Vi vet att högerextremister inte kan hindras från att sprida information på
skolor. Det slog justitiekanslern, JK, fast då han sa att en skola gjorde
fel när den stängde ute Nationaldemokraterna, som ville ordna bokbord och
dela ut flygblad på skolan. Det strider mot yttrandefriheten att utestänga
politiska partier, så länge de håller sig inom lagens gränser, även om de
driver en uppfattning som inte stämmer överens med skolans värdegrund.
Detta är vad yttrandefriheten handlar om. Även de som propagerar för det vi
tycker illa om har grundlagsskyddad rätt att framföra sina åsikter och vi
har grundlagsskyddad rätt att säga det vi anser till dem.
Vi tror inte på konfrontation. Vi tror på vuxnas möjlighet att i ett tidigt
skede möta och samtala med unga människor som ger signaler om att allas lika
värde inte är självklart.
Skolornas företrädare måste ta diskussionen med dem som propagerar och samtala
med skolans elever om demokrati och mänskliga rättigheter. Lärarna behöver
stöd i denna uppgift. Det handlar om att inte själv låta sig provoceras utan
ge samtalet tid och finnas tillgänglig, samt fånga upp och känna igen
signaler på ett tidigt stadium.
Vi oroas även av de främlingsfientliga Sverigedemokraterna, som liknats vid en
politisk dammsugare som söker människor som är arga och besvikna på
samhället. Enligt en Sifoundersökning kan åtta procent av svenskarna tänka
sig att rösta på partiet. Främst gäller det missnöjda pensionärer och
EU-motståndare.
Men det kan också finnas sympati för dessa åsikter bland unga väljargrupper.
Undersökningen Yttrandefriheten i skolan, som Lärarnas Riksförbund gjorde
inför valet 2006 visar att det finns en jordmån för attityder som kan leda
till främlingsfientlighet.
Tio procent av eleverna i grundskolan ansåg att alla inte har lika
människovärde. Arton procent såg homosexualitet som en sjukdom. 33 procent
av eleverna tyckte att det talas för mycket om nazismen och utrotningen av
judar.
I valet 2010 kommer många av dessa unga individer ha rösträtt. Därför måste
lärare och skolor ha rätt förutsättningar i detta svåra arbete. Kunskap i
ämnen som historia och samhällskunskap är i detta sammanhang avgörande och
måste uppvärderas. Vi menar att alla lärarstuderande – oavsett inriktning –
måste få med sig dessa ämnen i sin utbildning för att kunna ta debatten och
samtalen med eleverna på ett kvalificerat sätt.
METTA FJELKNER
EVA SWARTZ