"Satsa på yrkesutbildning"

Högre utbildning har länge varit ett ledord i politiken för att öka tillväxten. Minst 50 procent av en årskull skall gå på högskolan. Men vem engagerar sig för de 50 procent som inte skall läsa på högskolan?

Det är nu dags att satsa på en bra yrkesutbildning på gymnasiet. Det är avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft. Det är slutsatsen i den rapport om gymnasieutbildningarna riktade mot byggbranschen som LO och byggfacken idag presenterar vid ett seminarium på Turning Torso i Malmö.

De yrkesförberedande utbildningarna har fört en tynande tillvaro på många håll i kommunerna. Varje kommun med stolthet har en egen gymnasieskola. Vi frågar oss om kommunen är rätt nivå för de yrkesförberedande utbildningarna.

Tillgången på gymnasieplatser är idag sällan kopplad till efterfrågan på arbetsmarknaden. Vill alla elever bli elektriker ett år så säger i princip kommunerna att vi skall tillgodose elevens förstahandsval. Vi tror att detta är fel. Gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar måste i betydligt större utsträckning styras av efterfrågan på arbetsmarknaden.

Idag talar mycket för att de yrkesförberedande gymnasie-utbildningarna bör ligga på länsnivå där man kan göra en samlad bedömning av arbetsmarknadens behov i länet.

Se till exempel på byggprogrammet där 2 procent av eleverna i Skåne går – det är samma andel som i resten av landet. Byggarbetslösheten i Skåne är 4,3 procent jämfört med hela landet som har en arbetslöshet på 6,5 procent. I Dalarna går 3,5 procent av eleverna på byggprogrammet och arbetslösheten är 8,8 procent. Det tycks vara så att andelen elever på byggprogrammet har lite att göra med arbetslösheten i branschen.

På byggprogrammet är det 30 procent av eleverna som inte slutför utbildningen inom fyra år – så är det i Sverige och så är det i Skåne. Att närmare en tredjedel av eleverna hoppar av tyder på brister i utbildningens kvalitet. Däremot är avhoppen på elprogrammet lägst bland de yrkesförberedande utbildningarna, 20 procent.

Av vår rapport framgår också att när eleverna som genomfört utbildningen kommer ut på arbetsmarknaden:

*är få från byggprogrammet – endast 4 procent – missnöjda med sitt arbete, jämfört med dem som gått elprogrammet, där 13 procent är missnöjda, och genomsnittet 11 procent från de yrkesförberedande programmen.

*har 70 procent av dem som gått byggprogrammet och 73 procent av dem som gått elprogrammet ett arbete. Detta kan jämföras med snittet på 59 procent från de yrkesförberedande utbildningarna.

*har 72 procent från byggprogrammet och 73 procent från elprogrammet en tillsvidareanställning jämfört med ett genomsnitt för de yrkesförberedande utbildningarna på 58 procent.

Utifrån det arbete vi gjort anser vi att det nu är dags för både stat och kommun att satsa resurser på de ungdomar som väljer att skaffa sig ett yrke under gymnasietiden.

Följande förslag tror vi skulle kunna förbättra kvaliteten på gymnasieutbildningen:

*Höj statusen på utbildningarna. Byggnader och lokaler skall signalera att detta är regionens framtid.

*Regionalisera gymnasieutbildningen.

*Låt utbildningsplatserna styras av efterfrågan på arbetsmarknaden.

*Ha en sammanhängande APU (arbetsplatsförlagd utbildning) som gör det lättare för skolan att klara uppföljningen av vad eleverna lärt sig under tiden.

*Arbeta för att fler flickor och fler elever med utländsk bakgrund rekryteras till utbildningarna.

*Staten bör satsa på fördelaktig studiefinansiering för lärare i karaktärsämnena.

Bygg- och elprogrammet är på många orter idag populära utbildningar, vilket ställer höga krav på utbildningen. Branschen utsätts också för en allt hårdare konkurrens och det är viktigt att vi har en gedigen yrkesutbildning så att yrkesarbetare kan känna sig starka, stolta och trygga.

STIG LARSSON

LARS-ÅKE LUNDIN

JANNE RUDEN

HANS TILLY

HANS ÖHLUND