"Stoppa utnyttjande i bemanningsbranschen"

I skuggan av krisen räknar nu bemanningsbranschen med att inhyrningen kommer att öka. Att andelen inhyrd personal ökar samtidigt som den tillsvidareanställda personalen minskar är något som vi som fackligt aktiva vänsterpartister ser på med oro.

Den ökande bemanningen ställer arbetare mot arbetare på en arbetsmarknad som delas upp i ett A- och ett B-lag där villkoren beror på om man är inhyrd eller ordinarie personal. Detta vill vi stoppa.

Nyligen kunde vi läsa om hur den inhyrda personalen på Coops lager i Upplandsbro fick ett mejl där den pressas att arbeta i ett högre tempo än ordinarie personal. För dem som inte levde upp till kravet hotade uppsägning.

Från inhyrningsföretaget Student Consultings sida hävdar man att det hela var ett misstag. Att skandalen växer med alltfler vittnesmål om liknande förhållanden på andra ställen tyder dock på motsatsen.

Snarare tyder mycket på att det är så här det fungerar i bemanningsbranschen. En inhyrd från ett annat bemanningsföretag på ett annat lager berättar följande:

”Det är exakt samma visa här, med krav på bättre utfall på ackord än vad som gäller för de fast anställda ... dansar man inte efter företagets pipa och ’ställer upp’ på de värsta av tider med de kortaste av varsel märks det på fördelningen av pass nästföljande veckor.”

Låt oss göra klart att vi anser att det finns tillfällen då det är berättigat att använda sig av bemanning, exempelvis när det handlar om en specifik kompetens under ett projekt. Men majoriteten av dagens inhyrda gör arbeten som tidigare utfördes av ordinarie, oftast fast anställd, personal.

När lagen om anställningsskydd, las, kom till på 1970-talet var bemanningsfrågan inte aktuell och lagen har därför inga regler för detta. Detta måste nu förändras.

Det finns bemanningsföretag som sköter sig, som strävar efter att göra rätt för sig. Men tyvärr ser vi i vår fackliga vardag alltför ofta exempel på motsatsen, där inhyrda får sämre villkor, sämre arbetsmiljö eller där de lagar, avtal och regler som gäller för ordinarie personal inte tycks gälla för de inhyrda.

Man utnyttjar de inhyrdas svaga situation, deras behov av ett arbete och rädsla för att bli uppsagda för att dumpa villkoren på arbetsmarknaden.

Frågan om inhyrning handlar om maktförhållandena mellan arbete och kapital. För den som kan sin historia är det svårt att inte se parallellen till forna tiders daglönare som användes för att pressa löner och villkor på arbetsplatserna.

Den bilden blir dessutom än tydligare efter alla exempel där turordningsreglerna i las har satts ur spel med hjälp av bemanningsföretag, där de som hyrs in inte sällan tidigare har varit fast anställda på inhyrningsstället.

För cirka tjugo år sedan släpptes bemanningsföretagen fria på marknaden utan att lagen anpassades. Vänsterpartiet har som enda parti tydligt satt ner foten och gett tydliga besked om att det är en lagändring som krävs för att komma till rätta med de problem som detta medfört för den svenska arbetsmarknaden.

Som riksdagskandidater för Vänsterpartiet är vi beredda att i riksdagen arbeta för att sätta stopp för detta utnyttjande.

Kaj Raving

Jörgen Persson