"Villaägarna har fått Svarte-Petter"

Publicerad 23 augusti 2010 0.03 Uppdaterad 23 augusti 2010 0.03

Aktuella frågor.
Den kraftiga nederbörden har orsakat svåra skador i Skåne. Riksdagen bör införa ett krav på kommunala klimat- och sårbarhetsplaner. Samtidigt som kommuner förbereder sig för klimatförändringar som inte kan förhindras är det oerhört viktigt att också minska klimatpåverkan rejält, skriver miljöpartisterna Karin Svensson-Smith och Karolina Skog.

De senaste veckornas regn i Skåne har vållat stora skador för villaägare, lantbrukare och många andra. I takt med försöken att torka upp och återställa kommer frågan om vart räkningen skall skickas. Ett vanligt svar från kommunen till innehavare av översvämmade källare är att de får göra upp saken med sitt försäkringsbolag.

Försäkringsbolagen kan med fog hävda att de skador som uppstår på grund av ihållande regn knappast är oförutsedda händelser, vilket är vad försäkringar vanligtvis täcker. För de översvämningsskador som skedde i Staffanstorp regnsommaren 2006 har försäkringsbolagen skickat en räkning till kommunen som inte dimensionerat VA-systemen korrekt. Kommunen vill inte betala och hoppas på att staten via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skall ge bidrag för åtgärder.

Räkningar och ansvar bollas runt. Det måste bli slut på denna sandlådepolitik där alla skyller på alla och ingen vill ta ansvar för att genomföra det som behövs för att minska konsekvenserna av de klimatförändringar vi inte kan förhindra.

Skånes förre landshövding Bengt Holgersson ledde den klimat- och sårbarhetsutredning som avslutade sitt arbete för tre år sedan. Där konstateras att Sverige kommer att påverkas kraftigt av ett förändrat klimat. Säkerheten i denna slutsats bedömdes vara tillräcklig för att påbörja långtgående åtgärder för anpassning av det svenska samhället. När regeringen utformade sin klimatproposition valde den, trots stor uppslutning från remissinstanserna, att frångå merparten av de förslag till anpassningsåtgärder som utredningen hade lagt.

Totalt riskerar hus för 10-tals miljarder kronor att förstöras om inga åtgärder vidtas. Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag kommer att försämras och hota tillgången på dricksvatten. Vi nordbor kommer dock mycket lindrigt undan jämfört med de umbäranden som redan drabbar befolkningen på sydligare breddgrader. Det krävs kraftfulla politiska beslut för att möta hoten. Vi behöver inte stå handfallna.

Branschorganisationen Svenskt Vatten påtalar behovet av att minska andelen hårdgjord yta i kommunerna. Förbättrad infiltrationsförmåga förebygger översvämningar. En bil står stilla i genomsnitt 96 procent av sin levnadstid. Kan transportbehoven i större utsträckning tillgodoses genom yteffektiva transportslag som spårvagnar, bussar och cykel, frigörs mycket mark som kan bli nya grönytor.

Gamla underdimensionerade VA-system kan byggas om och delvis ersättas med öppen dagvattenhantering. Utifrån erfarenheter från den lyckade omvandlingen av stadsdelen Augustenborg i Malmö kan fler bostadsområden bli gröna och klimatsmarta.

Riksdagen bör införa ett krav på kommunala klimat- och sårbarhetsplaner. Kommunerna måste våga använda sig av den makt de har genom översikts- och detaljplaner för att skydda sin befolkning. Samtidigt som kommuner förbereder sig för klimatförändringar som inte kan förhindras är det oerhört viktigt att rejält minska klimatpåverkan.

Det är delvis samma förvaltningar som berörs och det är rationellt att planera för minskad klimatpåverkan och minskad sårbarhet samtidigt. Då blir det också lättare att motivera kommuninvånarna till ändrade resvanor och klimatvänlig livsstil.

Ett av klimat- och sårbarhetsutredningens tyngsta förslag är att fördubbla preskriptionstiden för kommunernas ansvar för skador till följd av att kommunen inte tillräckligt beaktat risker för översvämningar, ras, skred och erosion i planarbetet. Regeringen föreslog ingen förändring trots att det är uppenbart att samhällets skydd för enskilda behöver stärkas och att kommunerna måste få ett starkare motiv att sätta säkerhet och klimatsäkring av exempelvis VA-anläggningar framför lockande förslag på kortsiktig exploatering.

För att förhindra framtida översvämningsskador, såväl i Skåne som i resten av landet, behöver städerna bli gröna i dubbel bemärkelse. Det krävs stora investeringar i nya VA-system, spårvagnslinjer och levande grönytor. Utan klimatsäkring av tätorterna lär villaägarna sitta med Svarte-Petter även nästa gång det kommer kraftiga och ihållande regn.


Karin Svensson-Smith

Karolina Skog

Större eller mindre text



Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu