"Bibliotekslagen följs inte"

Så mycket som 82 procent av kommunerna saknar en sammanhållande bib-lioteksplan trots ökade krav. De senaste tio till femton åren har kraven från kunskapssamhället stått i fokus. Det livslånga lärandet betonas och stora utbildningssatsningar har gjorts.

Andelen studerande bland folkbibliotekens besökare har ökat liksom facklitteraturens andel av utlåningen. Detta har medfört ökade krav på kommunernas biblioteksservice. Men i många kommuner saknas en sammanhållande biblioteksplan där ambitionsnivån för bib-liotekens kultur- och bildningsuppdrag läggs fast.

Enligt bibliotekslagens paragraf 7a skall bibliotek och biblio-tekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. Kommuner och landsting skall efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna.

Trots det uppger 82 procent av tillfrågade kommunalråd i en Temoundersökning som Svensk Biblioteksförening beställt att kommunfullmäktige i deras kommun inte antagit någon biblioteksplan. Av samma undersökning framgår det att endast 5 procent av tillfrågade kommunalråd känner till riksdagens krav på en biblioteksplan.

Biblioteksplanen är en analys av kommuninvånarnas biblioteksbehov, ett dokument med ansvarsfördelning och samverkansplan mellan olika bibliotekstyper, och en strategi för framtiden.

Planen är ett politiskt och i kommunfullmäktige förankrat och styrande dokument som omfattar en analys av det samlade biblioteksbehovet och åtgärder för hur dessa skall tillgodoses i en kommun. Den skall omfatta alla biblioteksbehov, inklusive folkbiblioteket, gällande utbildning, omsorg, vård och näringsliv.

Sedan början av 90-talet har antalet biblioteksfilialer minskat med 25 procent. Stora delar av folkbibliotekens traditionella verksamhet trängs undan, främst verksamhet som befunnit sig utanför biblioteksrummet såsom social biblioteksverksamhet, uppsökande verksamhet och den läsfrämjande verksamheten.

Bokutlåningen har minskat sju år i rad. Totalt lånades det cirka 1.300.000 färre böcker 2003 än 2002. Mest minskade skönlitteraturen. En delförklaring är sannolikt att antalet nyinköpta böcker minskade med 9 procent. Bokbeståndet på biblioteken har krympt med över 700.000 volymer. Bokbestånden tunnas ut och boklånen minskar.

Den senaste SOM-undersökningen från Göteborgs universitet redovisar tecken på ökande klyftor mellan hög- och lågutbildad både när det gäller bokläsning och biblioteksbesök. Hösten 2001 uppgav 69 procent av de tillfrågade mellan 15 och 85 år att de besökt biblioteket det senaste året. Hösten 2004 har den siffran sjunkit till 62 procent. Av dem med låg utbildning är det bara 47 procent som besökt biblioteket under 2004.

Andelen som läst en bok eller använt sig av internet uppvisar samma mönster. Mellan 2001 och 2003 har bokläsandet bland lågutbildade sjunkit från 81 till 71 procent. Användandet av internet har hos samma grupp sjunkit från 54 procent till 47 procent åren 2001 till 2004. Hos den högutbildade gruppen ligger bokläsandet och internetanvändandet på en fortsatt hög nivå på över 90 procent. Även biblioteksbesökarna är flera i gruppen, 80 procent 2004.

Av Svensk Biblioteksförenings Temoundersökning framgår det att 100 procent av tillfrågade kommunalråd tycker det är viktigt att det inom Sveriges kommuner finns bra bibliotek med god tillgänglighet för invånarna. Det är bra och ingjuter förhoppning.

Nu är tiden mogen att gå från ord till handling. Att se till att leva upp till bibliotekslagen och anta en biblioteksplan är ett utmärkt första steg.

NICLAS LINDBERG