"Katastrofen är inte oväntad"

Den japanska kärnkraftskrisen är en mardröm, men den borde inte komma som någon fullständig överraskning.

Faktum är att den är en i raden av nukleära olyckor – härdsmältor, explosioner, bränder och utslagna kylsystem – som inträffat. Olyckor har skett både under normal drift och i nödlägen, såsom vid torka och jordbävningar.

Kärnsäkerhet kräver att det råder klarhet kring villkoren.

Kärnkraftsinspektionen i USA brukar skilja mellan två slag av oplanerade händelser: incidenter och olyckor. Incidenter är oförutsägbara händelser och tekniska missöden som inträffar under den reguljära driften i kärnkraftverket. Dessa leder varken till radioaktiva utsläpp eller till allvalig skada på utrustningen i kärnkraftverket. Som olyckor beskrivs däremot händelser som leder till radioaktiva utsläpp eller allvarlig skada på utrustningen.

Den internationella sjugradiga skalan anger allvaret när det gäller strålningsrelaterade händelser. Graderna ett till tre är ”incidenter” och graderna fyra till sju är ”olyckor”.

Under dessa klassifikationer har antalet kärnkraftsolyckor, till och med om man räknar in härdsmältorna i Fukushima, varit få. Men om man omdefinierar en olycka till att inkludera incidenter som antingen lett till förluster i människoliv eller till mer än 50 000 dollar i materiella skador framträder en helt annan bild.

Minst 99 olyckor har, enligt denna definition, ägt rum i världen mellan 1952 och 2009. Sammantaget har de kostat mer än 20,5 miljarder dollar. Det betyder mer än en incident per år och 330 miljoner i skador varje år, i genomsnitt, för de tre senaste decennierna.

Och i detta genomsnitt har Fukushimakatastrofen naturligtvis inte räknats in.

Om man jämför med andra energikällor är faktiskt dödligheten i olyckor högre för kärnkraft än för olja, kol och naturgas. Kärnkraften hamnar på andra plats efter vattenkraften.

Sedan Tjernobylkatastrofen 1986 har 57 olyckor ägt rum. Endast ett fåtal har inbegripit dödsfall, men i dessa olyckor dog ändå fler människor än vad som dött i de amerikanska flygbolagens kommersiella trafik sedan 1982.

Med ett annat sätt att räkna kärnkraftsolyckor – med en definition som inbegriper kostnader utöver dödsfall och skadad egendom, som exempelvis anställda som skadats eller utsatts för strålning och funktionsstörningar som inte resulterade i stängning eller läckor – har 956 incidenter dokumenterats mellan 1942 och 2007.

Med ytterligare ett annat sätt att räkna dokumenterades mellan 1979 och 2009 mer än 30 000 missöden vid amerikanska kärnkraftverk. Många av dessa hade kunnat orsaka allvarliga härdsmältor.

Misstagen sker inte bara i och kring reaktorerna. Vid upparbetsanläggningen för kärnavfall i Majak i södra Ural i Ryssland skedde en explosion 1957. Enorma mängder radioaktivt material spred sig över 20 000 kvadratkilometer och 272 000 människor evakuerades.

I september 1994 ägde en explosion rum vid forskningsreaktorn i Serpong i Indonesien.

Olyckor har också inträffat när reaktorer stängts av för att fyllas med nya bränslestavar och när använt material forslats bort. I Oregon ägde en mindre explosion rum 1999.

Tyvärr är olyckor på kärnkraftverk och vid bränslehanteringen inte det enda som ger skäl för betänksamhet.

I augusti 2003 avslöjade ett strömavbrott i nordöstra USA att mer än ett dussin kärnreaktorer i USA och Kanada inte hade skött underhållet av de dieselgeneratorer som skulle ge reservkraft. I Ontario började reaktorer, som konstruerats för att hamna i standbyläge istället att stängas ner helt – endast två av reaktorerna betedde sig som väntat.

Med tanke på den förstörelse som en enda allvarlig olycka kan orsaka är läget minst sagt oroande.

En härdsmälta i en reaktor på 500 megawatt – belägen 50 kilometer från en stad – kan orsaka omedelbar död bland uppskattningsvis 45 000 personer, skada omkring 70 000 och orsaka 17 miljarder dollar i egendomsskador.

En attack eller olycka vid Indian Point-verket nära New York, vilket uppenbart var en del av Al-Qaidas ursprungliga plan för attentatet den 11 september 2001, skulle ha resulterat i 43 700 omedelbara dödsfall, 518000 fall av dödlig cancer och reningskostnader för två biljoner dollar.

För att sätta en allvarlig olycka i sitt sammanhang:

Om tio miljoner människor skulle utsättas för strålning vid en härdsmälta där skyddshöljen förstörts och den inre reaktorn kom i kontakt med luften skulle omkring 100 000 dö av akut strålsjuka inom loppet av sex veckor.

De som förespråkar kärnkraft har haft ansenliga politiska framgångar runtom i världen under senare år. De framställer kärnkraften som ett säkert, rent och pålitligt alternativ till fossila bränslen.

Men den historiska genomgången visar något annat.

Kanske kan den tragedi som nu utspelar sig i Japan sätta stopp för den nukleära renässansen.

BENJAMIN K SOVACOOL

Copyright: Project Syndicate

Översättning: Tiina Meri