"Rättssäkerhet är demokratins grund"

Länspolismästare Anders Danielsson välkomnar i en debattartikel den 14 februari regeringens integritetsinskränkande åtgärder i brottsbekämpningens namn. Det är varken förvånande eller konstigt att en länspolismästare på detta sätt tackar regeringen för de nya hårdare tag som nu föreslås.

Men Danielssons argumentation är ett både bristande och ihåligt försvar av lagförslag som riskerar att fullkomligt underminera rätten till privatliv och rättssäkerheten som är grunden för den svenska demokratin.

Danielsson tar som exempel upp förslagen om utökade möjligheter för polisen att använda hemliga tvångsmedel. Vad Danielsson inte väljer att nämna här är att enligt detta aviserade lagförslag sänks kraven på graden av misstanke betydligt från dagens krav att det skall gälla brott som ger minst två års fängelse.

Går utredningens förslag igenom kommer en domstol att kunna ge tillstånd till hemliga tvångsmedel då polisen ”kan anta” att ett brott som hotar samhället kommer att äga rum.

Regeringens förslag har kritiserats hårt av justitiekansler Göran Lambertz, Advokatsamfundet och Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet. Justitiekanslern har kritiserat utredningens avvägning mellan polisens behov av att bekämpa brott och intrånget i den personliga integriteten. Advokatsamfundet har i sitt remissvar påtalat den överhängande risken att de hemliga tvångsmedlen nu drabbar en större krets av människor, exempelvis vänner och anhöriga till misstänkta.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet skriver i sin remiss att: ”På en rent abstrakt nivå, om förslaget blir lag, skapas det utrymme för den typ av kontroll av befolkningen som man mer förknippar med starkt auktoritära regimer än med demokratiska stater.”

Jag håller dock med Danielsson om vikten av att polisen får medel att ta itu med den grövsta typen av kriminalitet. Men varken länspolismästaren eller regeringen prioriterar skapandet av starka rättssäkerhetsgarantier mot missbruk av tvångsmedlen, samt av mycket säkra kontrollmekanismer.

Länspolismästaren väljer att inte heller ta upp att i förslaget om utökade hemliga tvångsmedel behandlas många fler förslag som alla har direkt verkan på den personliga integriteten. Snart lägger regeringen förslag om buggning, hemlig identitet för poliser, att FRA skall avlyssna all kabel- och internettrafik i Sverige och att polisen skall ta hjälp av militären i sitt operativa arbete.

Regeringens planer för den personliga integriteten är inte höga, snarare obefintliga. Därför gäller det att i tider som dessa, där rop om hårdare tag hörs, värna om grundbultarna i vår demokrati och de mänskliga rättigheterna.

Regeringen bör invänta integritetsskyddskommitténs betänkande som berör just avvägningen mellan inskränkningen i den enskildes integritet och vinsten för samhället. Men av någon anledning är det helt plötsligt väldigt bråttom och därför gör det ingenting om rättssäkerheten får stryka på foten.

Rättssäkerhet handlar om en balansgång för lagstiftaren där man ser de åtgärder som vill införas i ljuset av proportionalitetsprincipen. Idag är det tydligt att regeringen inte vill invänta integritetsskyddskommitténs slutsatser eller ta åt sig av den kritik som framförs av tunga instanser. Därför måste vi besinna oss och se till att rättssäkerheten inte får stryka på foten till fördel för ett integritetshotande hafsverk.

ZAIDA CATALÁN