"Förenkling ger sämre samtalsklimat"

Publicerad 30 september 2011 0.05 Uppdaterad 1 oktober 2011 23.30

Aktuella frågor.
Tvångsseparera religion och moral? Saken testades i Tredje riket och i Sovjetunionen. Resultatet är inte uppmuntrande, skriver Anders Piltz, professor emeritus i latin och katolsk präst, i en replik på Birgitta Forsmans inlägg.

Birgitta Forsman, vetenskapsteoretiker och docent i forskningsetik, har en lätt uppgift när hon i inlägget ”Befria etiken från religionen” (28.9) pekar på olika löjeväckande och upprörande exempel på religiös fundamentalism bland amerikanska skolbarn. Hon vill med sin bok Gudlös etik – en befrielse ur religionens tvångströja göra upp med föreställningen att moral hänger ihop med religion. Istället vill hon knyta moralen till vetenskapen.

Vi ville gärna forska fram en hållbar moral i laboratoriet. Men vetenskapen är värdeneutral. Abort, dödshjälp, relationer, rättvisa, våldsanvändning – till slut måste tänkande och kännande människor fatta egna ansvariga beslut. Samvetet fäller avgörandet. Det får hjälp av berättelser om religiösa ideal och litterära gestalter, alltsedan profeterna och de grekiska tragediförfattarna.

Det är ingen slump att Gandhi, Dag Hammarskjöld, Martin Luther King, Nelson Mandela och moder Teresa verkade utifrån sin religiösa övertygelse. Deras moral var densamma som många andras, men tron lät dem besegra passivitet, rädsla och uppgivenhet. Religionen blev moralens förvaltare och motivation.

Tvångsseparera religion och moral? Saken testades i Tredje riket, Sovjetunionen, Albanien och Kambodja. Resultatet är inte uppmuntrande.

Birgitta Forsmans förenklingar leder bara till ett försämrat samtalsklimat.

Många utan religiösa baskunskaper har hört talas om korståg och inkvisition men vet inte att klostren räddade den antika vetenskapen, att kyrkan skapade universiteten och rättssäkerheten, att den fria forskningen och demokratins linda var disputationen vid dessa universitet, att sjukhus och socialvård växte ur kyrkans fattigvård, att slaveriet avskaffades och Röda Korset grundades av kristna idealister. Frihet, jämlikhet, broderskap, samvetsfrihet och livets okränkbarhet är evangeliska värden.

Den som önskar att vikingasamhället hade fått fortleva ostört av kristen mission, räck upp en hand.

Gud bevare oss för förenklingar, särskilt om människan.


ANDERS PILTZ

Större eller mindre text



Genom att kommentera på Sydsvenskan.se så godkänner du våra regler
  • avatar mongkultur  3 veckor sedan
  • Visst kan man säga att mycket av det som är positivt i vårt nu sekulariserade samhälle är ett resultat av gärningar initierade av personer i religiösa institutioner eller åtminstone uppfostrade i "dess anda". Det är dock en ganska häpnadsväckande förenkling att påstå att "goda människor" utför goda handlingar enkom av det faktum att de bekänner sig till en religiös tro, och i själva verket är det givetvis så att det mesta "gott" vi känner till hade kunnat åstadkommas helt utan religiösa förtecken, helt enkelt för att initiativtagarna var hyfsat trevliga människor alldeles oavsett sin tro eller kollektivanslutning till kyrkan. "Godhet" har inte ett skvatt med religion att göra, och det vet åtminstone varje ateist eller agnostiker med säkerhet. De av oss som inte är troende kan nämligen vara precis lika "goda" som vilken hällörad individ som helst, och själva begreppet "gudfruktig" innebär som bekant att man beter sig trevligt eftersom man annars får utstå guds vrede och hämnd. "Uppför dig ordentligt annars får du stryk" ungefär...  :)    
  • avatar kjell_ericson  3 veckor sedan
  • Kyrkan hade 800-900 år på sig att införa allas lika värde i samhället. När den världsliga jämliken bröt fram motarbetades den. Var skulle utbildning, omvårdnad och sakral musik annars uppstå eftersom det inte fanns en sekulär sektor i samhället? Frågan är med hur många hundra år utvecklingen fördröjdes av kyrkans monopol?
  • avatar kentauren  3 veckor sedan
  • Prästens Piltz sista mening slår ju tillbaka mot hela hans text ovanför. Snacka om att komma med skrattretande förenklingar värdiga en med religösa skygglappar! De som inte är religiösa, de som alltså inte har några auktoriteter från ovan, skulle alltså lättare hamna i auktoritär etik. Jag tycker nog att humanismen är en bättre grund att stå på än dammiga skrifter som är anpassade efter livet för ett par tusen år sedan.
  • avatar Anders_O  3 veckor sedan
  • Religionens historia är i huvudsak mycket mörk och har alls inte varit den ljusbärare som ANDERS PILTZ vill göra gällande. Visst tjänstgjorde klostren som härbärgen för den antika vetenskapen, men vad hände sedan? Vetenskapens största fiende blev kyrkan och de religiösa, ja den kampen pågår fortfarande, bl.a. i USA. Att vi kan klara oss utmärkt utan kyrka och religion när det gäller moral och etik är inte Birgitta Forsman ensam om att hävda. Fortfarande utövar religionen ett förfärande stort inflytande i många länder och hindrar därigenom en utveckling som kan leda till bättre liv för de många människorna. Genom religiösa dogmer och påbud inlemmas människor redan i unga år i en tankevärld som det sedan är svårt att ta sig ur. I Sverige har vi tack och lov befriat oss från religionens järngrepp.
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu