"Oreglerad allemansrätt missbrukas"

I en rapport om allemansrätten som presenterades på Naturvårdsverket den 22 november ger professor Klas Sandell och Margaretha Svenning, naturvårds­jurist på länsstyrelsen i Malmö, sina personliga åsikter.

Allemansrätten befinner sig i ett juridiskt tomrum. Förutom ett par rader i grundlagen har den inga lagar för sitt innehåll och sin balans mot andra rättigheter, främst gällande hemfrid och ägande.

Det är en myt att allemansrätten utgår från en sedvänja. En sådan har aldrig funnits, vilket bevisas av Fritidsutredningens betänkande (SOU 1940:12). Där föreslås att stat och kommun ska träffa avtal om ekonomisk ersättning till markägare för servitut om att tillåta allmänhetens tillträde. Det vore otänkbart, ifall det funnits en sedvänja att gratis vandra överallt.

Knappast någon vill inskränka den allemansrätten som anständiga svenskar nyttjat under mer än femtio år, för att ströva i skog och mark eller längs stränderna utan att störa eller förstöra. Men missbruket under dagens laglöshet måste stävjas.

Svenning vill fortsätta att göra egna ”bedömningar”, vilket blir en inbjudan till godtycke och helt oacceptabelt i ett rättssamhälle. Vid en konflikt mellan en privatperson, underförstått en markägare, och det förmenta allmänintresset ville hon alltid förorda det senare.

Svenning har utmärkt sig vid tillsyn av Skånes stränder. Hon skrämmer ägare av strandnära tomter med böter och fängelse, om de fortsätter att klippa gräs, plantera blommor eller ställa ut möbler på sin egen tomt, med undantag för ett område närmast huset. Övrig mark ska vara ”allemansrättsligt tillgänglig”. Men skräpet är ägarens ansvar.

I tidskriften Tiden skrev dåvarande statsminister Ingvar Carlsson (S) 1989:

”Svensk socialdemokrati fann i sin praktiska politik ganska snabbt, att det oftast gick att erövra bestämmanderätt utan att ändra den formella äganderätten.”

Med dagens tillämpning av allemansrätten och strandskydd vill socialister som sökt sig till myndigheterna erövra beslutanderätten över privat mark. Är inte det smygsocialisering?

Det är genom ägarnas odling som landskapet har blivit attraktivt. Utan dem skulle skogarna bli ogenomträngliga och strandängarna förbuskade.

När äganderätten erkänns kan civilisation uppstå. Dessutom krävs att makten försvarar ägandet för att demokrati och välstånd ska utvecklas. Därför erkänns äganderätten som en mänsklig rättighet i Europakonventionen. Den undertecknade Sverige redan 1952. Allemansrätten har tillkommit på senare tid som en del av höjd levnadsstandard och är därför underordnad.

Medborgarrättsrörelsen och Lantbrukarnas riksförbund kräver att regeringen tillsätter en allsidig utredning med företrädare även för små och stora markägare. Där bör även experter på Europakonventionen ingå. Uppdraget bör vara att föreslå tydliga lagar för allemansrätten underordnade de mänskliga rättigheterna.

Sture Åström

Medborgarrättsrörelsen grundades av regeringsrådet Gustaf Petrén 1974 och framför bland annat krav på ändringar i Sveriges grundlag.