"Visionen är ett land utan rökare"

Publicerad 3 januari 2012 0.03 Uppdaterad 3 januari 2012 0.03

Aktuella frågor.
Sverige är inte längre ett föregångsland i arbetet mot rökning. Men om vi lär av de många goda exemplen i vår omvärld är det realistiskt att sätta upp en nollvision för rökning i Sverige. Det skriver regionrådet i Skåne Gilbert Tribo (FP) tillsammans med riksdagsledamoten Barbro Westerholm (FP) och fem folkpartistiska landstingsråd.

Rökning är en av de farligaste företeelserna i vårt moderna välfärdssamhälle. Över 6 000 människor dör i Sverige varje år på grund av rökning. 10 000 rökare insjuknar i cancer varje år – det är en fjärdedel av alla cancerfall.

Varannan rökare kommer att dö av en rökrelaterad sjukdom. Även de som inte dör får en sämre hälsa och drabbas ofta av plågsamma kroniska sjukdomar som KOL.

Som om detta inte vore nog dör 200 svenskar – nästan lika många som i trafiken – varje år av passiv rökning.

Även om rökningen har minskat på senare år, så ökar den åter bland unga. Vi har uppenbarligen fortfarande en lång väg att vandra. Slutsatsen är oundviklig: vi gör allt för lite för att minska rökningen och dess hälsovådliga, dödliga effekter.

I trafiken – som alltså skördar långt färre dödsoffer – har vi sedan många år en nollvision. Även om noll döda och svårt skadade i trafiken är ett avlägset mål, så har det gett fokus och rörelsekraft åt trafiksäkerhetsarbetet.

Motsvarande fokus och kraft skulle behövas i antitobaksarbetet. Och för att åstadkomma noll tobaksdöda och noll svårt tobaksskadade, krävs en nollvision för själva rökningen.

En nollvision innebär inte ett krav på förbud. Det vore varken önskvärt eller förmodligen särskilt effektivt. Däremot måste vi trappa upp arbetet för att minska rökningen avsevärt. En undersökning från bland annat den europeiska sammanslutningen av cancerorganisationer visar att Sverige halkar efter när man jämför tobakspolitikens effektivitet i europeiska länder.

Sverige har undertecknat WHO:s tobakskonvention – men följer den inte fullt ut, vilket vi förbundit oss att göra. Den svenska regeringen avstår från att flytta fram positionerna och tycks sakna vilja till åtgärder mot tobaksindustrins inflytande och marknadsföring.

Ungas rökning har minskat sedan 90-talet – att den åter ökar är mycket oroande. Den som börjar röka i unga år har ofta svårt att sluta och risken att dö i förtid är tre gånger högre för den som börjat röka i tonåren (för dem som rökdebuterar som vuxna är risken fördubblad). Folkhälsoinstitutets stora undersökning Skolbarns hälsovanor visar att vi snart är tillbaka på 1980-talets nivåer. Då uppgav 17 procent av 15-åriga flickor och 15 procent av 15-åriga pojkar att de rökte. I den senaste undersökningen är siffrorna 16 procent för flickorna och 13 procent för pojkarna.

Vår svenska självbild av att vara framstående i arbetet mot rökning krackelerar när andra länder går före med nya, effektiva åtgärder. Men det betyder också att det finns mycket vi kan göra – genom att följa goda exempel och lära av andra. Det handlar om att hjälpa rökare att sluta med effektivast möjliga metoder. Effektivast är att färre, helst inga, överhuvudtaget börjar röka.

Vi tror inte på förbud för att nå dit, men mer aktiva insatser för att stödja minskad rökning är definitivt möjliga. Finland har ett uttalat mål om att bli ett tobaksfritt land till 2040. Nya Zeeland har tidigare satt ett liknande mål till 2025.

För att nå detta mål finns en lång rad åtgärder som vi i Sverige skulle kunna vidta:

Rökavvänjning. Stödet från den framgångsrika Sluta röka-linjen och från hälsofrämjande vård – till exempel med rökstopp inför operation – kan utvecklas ytterligare. Effektiva behandlingar behöver göras mer tillgängliga.

Neutrala tobakspaket. Beteendeforskare i Australien har visat att cigarettpaket utan attraktiva färger och loggor – men med stora varningar – minskar lockelsen för tonåringar. Det är angeläget att förebygga rökningsdebuten i unga år. Australien tog i november beslut om neutrala cigarettpaket. England ska utreda ett införande.

Varningsbilder. Avskräckande bilder av rökningens effekter, som finns i flera länder, bör även i Sverige komplettera dagens varningstexter.

Dold försäljning. Norge, Island och Irland har redan infört dold försäljning, där tobaksvarorna inte exponeras i butiken, Finland följer efter i år och Storbritannien är på god väg. Tillsammans med neutrala paket kan det minska rökning som sker spontant eller av grupptryck, och underlätta att hålla åldersgränsen.

Licensierade butiker. Idag finns bara en anmälningsplikt till kommunen. Skarpare krav och tillsyn för butikerna kunde inte minst förbättra ålderskontrollen. Licenskrav finns i Finland sedan 2009.

Högre tobaksskatter. Sverige måste följa efter våra europeiska grannar och lägga skatten på en nivå som stimulerar människor att sluta röka. När resten av Europa vässar kampen mot tobaken finns inga ursäkter för Sverige att dröja. Vi ska inte införa förbud. Men vi ska stötta ungdomar att avstå från den farliga, lockande rökningen. Och alla de som sitter fast i sin rökning ska få hjälp att sluta.

Det är en uppgift som kräver skärpta regler och utbyggda hälsovårdsinsatser. Men framför allt kräver den att vi alla tillsammans hjälps åt, stöttar våra ungdomar och våra rökande vänner och anhöriga.


Gilbert Tribo, regionråd, Skåne

Barbro Westerholm, riksdagsledamot, socialutskottet

Anna Starbrink, landstingsråd, Stockholms län

Birgitta Rydberg, landstingsråd, Stockholms län

Thomas af Bjur, landstingsråd, Södermanlands län

Ludvig Larsson, landstingsråd, Uppsala län

Jens Sundström, landstingsråd, Norrbottens län

Större eller mindre text



Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu