"Köttproduktionen är det stora miljöhotet"

I en debattartikel i Sydsvenskan (2.1) hävdar fyra svenska forskare att det är bättre för klimatet, den biologiska mångfalden och miljön att välja svenskt nötkött framför importerat, än att generellt minska köttkonsumtionen som den globala rörelsen Köttfri måndag förespråkar.

Föreställningen att just det egna landets köttproduktion besitter speciella egenskaper, vare sig det gäller miljö eller kvalitet, är mycket utbredd i samtliga EU-länder. Det legitimerar och göder subventionstävlingen mellan länderna som gör att köttpriserna dumpas med en snabbt ökande köttkonsumtion i hela Europa som följd. Konsekvenserna är ytterst allvarliga för både miljön och skattebetalarna.

Men de fyra skribenterna tecknar inte en objektiv bild av vare sig den svenska konsumtionen eller produktionen av kött.

Långt ifrån all produktion är idag hållbar och konsumtionen har ökat med 70 procent sedan 1960. Samtidigt återstår mindre än 1 procent av de ängsmarker som fanns år 1900. Halva landets spannmålsskörd används som kraftfoder. I odlingen används nästan alltid konstgödsel och bekämpningsmedel som minskar den biologiska mångfalden. Därutöver importerar vi stora mängder foder från Sydamerika och Sydöstasien.

Vidare poängterar skribenterna vikten av helhetsperspektiv och medvetna val. Sett ur ett konsumtionsperspektiv kommer, enligt Naturskyddsföreningen, en tredjedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp från maten.

Mellan 70–80 procent av den svenska åkermarken används för att producera fodergrödor. Det orsakar ett stort kväveläckage till Östersjön, vilket leder till övergödning. En tredjedel av Östersjöns botten saknar numera liv och ny forskning visar att bottendöden sprider sig allt närmare stränderna.

Foderproduktion står för omkring 85 procent av kväveanvändningen inom EU. Och enligt FN är djurhållningen är också den i särklass största orsaken till regnskogsskövling och artutrotning.

Ett medvetet val ur miljösynpunkt är således att minska konsumtionen både från svenskt och importerat kött.

Skribenterna anser att det, ur ett globalt försörjningsperspektiv, är ansvarslöst att inte använda de permanenta betesmarkerna till köttproduktion. Det låter som ett rimligt resonemang. Men hur mycket skulle då inte dagens i stort sett miljöskadliga konsumtion av kött och mejeriprodukter behöva minska, för att enbart täckas av en framtida hållbar naturbetesdjurhållning som inte resulterar i näringsläckage och utsläpp av växthusgaser?

FN:s expertpanel för hållbar utveckling tecknar en annorlunda bild av framtidens köttkonsumtion. Den presenterade förra sommaren en tung rapport enligt vilken en omställning till en helvegetarisk kosthållning är nödvändigt för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna och för att bekämpa hungern i världen. Djurhållningen upptar redan idag 70 procent av världens jordbruksmark och en tredjedel av jordens isfria jordyta.

Köttprotektionism är inte lösningen på jordbrukets miljöproblematik. FN och världens ledande miljöorganisationer uppmanar samstämmigt världen att äta betydligt mindre kött.

Jonas Paulsson