Öresundsregionen har de senaste åren gått från att vara en avlägsen framtidsvision till att bli verklighet.
Ny statistik visar på en kraftig ökning både av den dagliga gränspendlingen och av flyttströmmarna över Sundet. I år uppskattas antalet gränspendlare till 14 000 och prognoserna pekar brant uppåt. Köpenhamns heta arbetsmarknad lockar till sig arbetssökande från den svenska sidan och prisboomen på Storköpenhamns bostadsmarknad gör västra Skåne till en intressant bostadsregion för allt fler danskar.
Den ekonomiska tillväxten i Malmöregionen är högre än genomsnittet i övriga landet, men ökningen av antalet jobb har inte hängt med. Danmark däremot har EU:s lägsta arbetslöshet och en betydligt lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige. Köpenhamnsområdet har samtidigt drabbats av flaskhalsar inom flera sektorer. Det saknas helt enkelt kvalificerad personal inom en rad yrkesområden.
Öresundskommitténs direktör Petter Møller har i denna tidning den 14 oktober framhållit att befolkningen i arbetsför ålder på Själland kommer att minska med 40 000 personer de kommande åren, medan det däremot sker en motsvarande befolkningsökning på den svenska sidan. Det ömsesidiga beroendet mellan Skåne och Själland är stort idag och kommer att öka ytterligare.
Att underlätta gränspendlarnas situation är angeläget eftersom det berör allt fler personers vardag och privatekonomi, men också därför att gränspendlingen har en så avgörande betydelse för regionens framtida utveckling och konkurrenskraft.
Trots många positiva tendenser är det uppenbart att Öresundsregionen med sina 3,6 miljoner invånare, ett gynnsamt geografiskt läge och flera ledande utbildnings- och forskningsinstitutioner inte fullt ut har kunnat utnyttja sin potential. Skillnader i våra länders system för bland annat a-kassa, pensioner och socialförsäkringar komplicerar tillvaron för gränspendlarna och skapar tröghet i integrationsprocessen.
Mycket kan lösas genom ändringar i regelverken, men vi måste också inse att i vissa fall är systemen i Sverige och Danmark så olika att de inte går att förena. Därför är det viktigt att vi fortsätter att utveckla de olika nordiska informationstjänster som finns kring lagar och regler i grannländerna.
Öresundsintegrationen är en central framtidsfråga för regionen, för Sverige, för Norden och för EU. Det har tagits flera steg för att lösa gränshindersproblemen, men processen har hittills gått alldeles för långsamt. Det krävs en bättre samverkan mellan länderna och ett tätare samarbete mellan aktörer på det kommunala, regionala, nationella och europeiska planet för att komma till rätta med problemen. I det avseendet har vi alla ett gemensamt ansvar för att finna lösningar.
På motsvarande sätt är det viktigt att gränshindersfrågorna lyfts fram både i bilaterala kontakter mellan länderna och i det nordiska samarbetet. Även den inre marknaden inom EU måste realiseras fullt ut. Att tjänstedirektivet implementeras i medlemsländerna är av stor vikt för hela Sverige och självfallet även för Öresundsregionen. Tjänstesektorn har potential vad gäller produktion av arbetstillfällen nu och framdeles.
För att få en tydlig bild av dagens situation har vi tagit initiativ till att i början av nästa år hålla en särskild hearing kring gränshindersfrågorna i Öresundsområdet. En fråga som är viktig att följa är den svensk-danska skatteöverenskommelsen från 2003. Regeringen avser att i kommande regleringsbrev ge Skatteverket i uppdrag att göra en utvärdering av avtalet och dess effekter.
År 2008 tar Sverige över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, vilket ger oss en möjlighet att ytterligare driva på arbetet mot gränshinder i Norden. Vi ser också framför oss ett mycket tätare samarbete mellan den svenska och den danska regeringen i denna och andra frågor.
Redan nu har ett flertal diskussioner förts på ministernivå och vi upplever att det finns en stor förståelse och samsyn kring vad som behöver göras på ömse sidor av Sundet.
CRISTINA HUSMARK PEHRSSON
CECILIA MALMSTRÖM
% är glada
% är likgiltiga