"KDU har en naiv familjepolitik"

Till vilket pris skall två föräldrar fortsätta leva tillsammans? Det är min fråga efter att ha läst Charlie Weimers artikel den 10 november i Sydsvenskan. Charlie Weimers är ordförande för Kristdemokratiska ungdomsförbundet.

Trots sin ungdom verkar han sitta inne med svaret på min fråga. En relation skall till varje pris upprätthållas för om man inte fortsätter leva i kärnfamilj så kommer barnen att drabbas av låg inkomst, låg utbildningsnivå och högt bidragsberoende. De kommer att klara sig sämre i skolan, ha sämre självförtroende, sämre självbild, utveckla kriminellt beteende, använda alkohol och andra droger och må sämre både fysiskt och psykiskt.

Det är en ganska lång lista på olycka som barn till ensamföräldrar råkar ut för och den presenteras helt utan någon som helst hänvisning till källor.

Jag skall glädja Weimers med några goda nyheter. För det första är det inte vart tredje barn som växer upp med en ensamstående förälder. Det är vart fjärde barn. För det andra så slog Folkhälsoinstitutets rapport Ensamma mamman hål på myterna om att barn till ensamma mammor i högre utsträckning blir värstingar eller råkar illa ut. Tvärtom – statistiken visade att ensamma mammors barn klarar sig bättre i skolan än barn till sammanboende föräldrar.

Sveriges Makalösa Föräldrar är riksorganisationen för ensamföräldrar. Våra egna undersökningar, finansierade av Socialstyrelsen, visar att barn till ensamstående föräldrar i mindre utsträckning använder alkohol och andra droger, och våra föräldrar är mer restriktiva med att bjuda barnen på alkohol hemma.

Undersökning efter undersökning kan bekräfta hur fel Weimers har på varje punkt. Det undersökningarna däremot visar, och som är angeläget för politiker att ta till sig, är att många barn till ensamföräldrar växer upp i fattigdom. Och fattigdom är ett slags utanförskap och samhället mår inte bra av att fostra barn med känslor av utanförskap.

Vi måste ha ett samhälle som skapar förutsättningar för människor att ge sina barn en trygg uppväxt. Det är först när vi inte har beredskapen att familjer kan se olika ut, utan låtsas att det bara finns tvåförsörjarfamiljer, som vi stöter på problem. Det är utmaningar som går att lösa, till exempel med ett riktat stöd till ensamföräldrar, för att utjämna skillnaderna.

Weimers lösning är att tvinga föräldrar att hålla ihop, eller möjligen, som han nyanserar sig lite en bit in i texten, att ge dem färre skäl att vara osams. Det är fint tänkt, men det är inte rätt tänkt.

Idag finns det kvinnor som känner sig tvingade att leva kvar i destruktiva relationer för att de inte har några alternativ. Det kan aldrig vara ett bra hem för ett barn. Jämställdhetsutredningen visar att kvinnor inte är så ekonomiskt oberoende som de borde vara och det betyder att Sverige inte uppnår målen om jämställdhet.

Vi behöver skapa ett samhälle som ger förutsättningar för att leva trygga liv med sina barn, inte ett samhälle där ännu fler ekonomiska styrmedel knyts upp till kärnfamiljen så att ensamförälderfamiljer blir ännu mer ekonomiskt utsatta. Målet får inte vara att leva i tvåsamhet utan att leva ett tryggt och harmoniskt liv tillsammans med sina barn.

HELENE SIGFRIDSSON