"En vidrig logik, minister Billström"

Låt inte Tobias Billströms och riksdagens människosyn befläcka sjukvården, skriver Stefan Bodetoft, läkare på Deltastiftelsens mottagning för papperslösa flyktingar i Malmö och på akutmottagningen i Lund.

Den 21 maj i år fattade riksdagen beslut om att papperslösa flyktingar inte skall ha rätt till sjukvård i Sverige. Detta är en sanning med modifikation eftersom papperslösa, precis som idag, skall få fortsatt möjlighet att behandlas för akuta åkommor.

Det som gör påstående till sanning är att de ges rätten bara om de själva kan betala vården, något som kan uppgå till många tio- eller hundratals tusen kronor.

Riksdagskvinnor och män från partier med lång demokratisk tradition biföll migrationsminister Tobias Billströms (m) förslag, som enligt FN:s rapportör för rätten till hälsa, Paul Hunt, lagfäster diskriminering. Beslutet placerar Sverige i absolut europeisk strykklass och vi står nu i skamvrån tillsammans med Österrike. Inga andra länder kan visa upp en lika människofientlig lagstiftning, inte ens Danmark.

Maciej Zaremba gör i DN den 11 maj en svidande vidräkning med migrationsminister Tobias Billström (m) där han jämför med 30- och 40-talens kastreringslagar. Sådana liknelser brukar falla på sin överdrift, men Zarembas resonemang är övertygande: Billström har frångått idén om alla människors lika värde, hans lag gör våld på vårdpersonalens yrkesetik och den drabbar samhällets mest utsatta.

Billström och Sveriges riksdag blandar ihop migrationspolitik och mänskliga rättigheter. Hittills har mänskliga rättigheter varit höjda över politik och lagstiftning, men sedan den 21 maj är det inte så i Sverige.

Billström verkar drivas av oro för vårdturism, även om någon sådan aldrig har kunnat påvisas någonstans. Han verkar också vilja uppfattas som en man av principer. Likt en gammaldags småskollärare upprepar han gärna i intervjuer att så kan vi ju inte ha det. På det viset vi inte kan ha det i det här fallet är att Sverige skulle lägga en halv promille av sin sjukvårdsbudget på att vårda papperslösa flyktingar. Det är ungefär vad det skulle kosta, enligt uträkningar från Länsstyrelsen i Stockholm.

Billströms incitament är följaktligen inte ekonomiskt. I sitt svar till Zaremba i DN talar han om att Sverige inte skall bygga ett skuggsamhälle där de som inte fått, eller inte ens sökt, asyl far illa, exploateras eller utnyttjas. Med vidrig logik verkar han nu hoppas att flyktingar istället skall hålla sig från Sverige, när de får reda på att de inte kommer att vårdas för de skador som lätt uppstår i sådana skuggsamhällen.

Med all sannolikhet kommer migrationsministerns och riksdagens omdöme att ifrågasättas framöver, men vi har inte tid att vänta. Åtminstone har inte gömda flyktingar med livshotande sjukdomar, men inga pengar, tid att vänta.

Det är landstingen som anställer nästan all sjukvårdpersonal i Sverige och ansvarar för att vi skall ha möjlighet att arbeta utifrån vår yrkesetik och följa hälso- och sjukvårdslagen. Båda säger oss att alla skall ha lika rätt till vård, men med den nya lagen måste dessa principer frångås.

Region Skåne har gått sin egen väg och tillåter sedan någon månad vård för papperslösa på samma premisser som asylsökande och Sahlgrenska universitetssjukhuset har fattat ett liknande beslut på egen hand. Sveriges övriga landsting kan, och bör, följa dessa exempel för att Tobias Billströms och riksdagens människosyn inte skall befläcka sjukvården.

STEFAN BODETOFT

24 maj 2008