"Bolånen blir dyrare"

Vi har i veckan fått nya bevis på att USA:s bolånemarknad – på gigantiska 64 000 miljarder kronor – har problem. Amerikanska staten har nu i princip ställt ut en överlevnadsgaranti för de privata bolåneföretagen Fannie Mae och Freddie Mac.

Därmed tryggas situationen för hälften av den totala lånestocken. Vad detta i slutänden kan komma att kosta skattebetalarna återstår att se. Men åtgärden var nödvändig för att undvika en kollaps, vars effekter skulle ha blivit synliga också utanför USA:s gränser.

Alla amerikanska hushåll är inte skuldsatta. Marknadsvärdet på bostäderna i USA är cirka 116 000 miljarder kronor. Det ger en skuldsättningsgrad på 55 procent. Men alltför många har dessvärre klivit in sent på bostadsmarknaden, ofta utan tillräcklig förmåga att betala ränta eller amortering.

Huskalkylen byggde på att priserna skulle fortsätta att stiga. Nu har priserna fallit med 18 procent från toppen för två år sedan. Med nuvarande pristakt ero­deras varje månad husvärden för 650 miljarder kronor. Självklart innebär det ytterligare påfrestningar för både hushåll och bolåneinstitut.

Tyvärr råder fortfarande överutbud på bostäder i USA, trots att husmarknaden korrigerat i 30 månader. Den ekonomiska tillväxten är samtidigt ytterst syrefattig. Det gör att prisfallet kan fortsätta ända in i 2009. Med råge har vi passerat USA:s förra sparbanks- och fastighetskrasch i början av 90-talet.

Sverige blir oönskat delägare i USA:s problem. Hälften av vårt handelsöverskott är med USA. När den amerikanske centralbankschefen Ben Bernanke säger att USA:s ekonomi står inför talrika svårigheter hotas även svenska industrijobb.

Men Sverige berörs också på annat sätt. Ingen har väl undgått den tysta börskraschen under senvåren. För det är börskrasch när kurserna faller med mer än 20 procent på mindre än två månader. Våra pensionspengar finns placerade i både svenska och amerikanska aktier – och amerikanska bostadsobligationer. Går något riktigt snett urholkas framtida pensionsutbetalningar.

Även svenska bolån har blivit dyrare på grund av USA. Visst, Riksbanken har höjt räntan med 1 procentenhet sedan kreditkrisens utbrott för ett år sedan. Men ränteläget pressas även upp av att investerare runt om i världen idag kräver högre ersättning för den kreditrisk de tar – eller snarast upplever. Det har inte hjälpt att Riksbanken i sina nya analyser visat att svenska banker står finansiellt starka med god motståndskraft, även om riskerna ökat.

Priset svenska bolåntagare betalar för den internationella kreditoron är cirka 8 000 kronor per år för ett miljonlån. Och då visar Riksbankens analyser att svenska bolåneinstitut ännu inte fört över hela sin ökade finansieringskostnad på låntagarna.

Tecken på ansträngd fastighets- och bolånemarknad finns också på en rad andra håll runt om i världen: Storbritannien, Irland, Frankrike, Spanien, Danmark, Norge. Centralbankernas tidigare extrema lågräntepolitik stimulerade efterfrågan på pengar – och på hus. Och inte satt bolåneinstituten med armarna i kors.

Sverige har de senaste åren också sett tvåsiffriga prisuppgångar på bostäder, väl i paritet med uppgången i Storbritannien och faktiskt mer aggressivt än i USA. En repris av 90-talets fas­tighetskrasch verkar ur det perspektivet ganska logisk.

Men vi saknar många av de – ofta samverkande – faktorer som blev upprinnelsen till kraschen: 80-talets avreglering av kreditmarknaden, skattesystem med starka incitament till skuldsättning och fastighetsspekulation, finanspolitiska excesser och hög riksbanksränta för att hålla kronan stabil.

Våra husprisers framtid avgörs främst av hushållens betalningsförmåga. Räntebördan har ökat och arbetsmarknaden väntas bli svagare. Det minskar hushållens kraft att betala räntor och amorteringar. Spekulativa inslag à la USA och Storbritannien är dock svåra att finna.

Kreditgivningen har varit frikostig men ändå prövande när det gäller hushållens förmåga att underhålla sina åtaganden; en del lärdomar från 90-talet har levt kvar. Likväl bör vi räkna med att huspriserna dämpas framöver.

ROBERT BERGQVIST