Särbehandlingen av Israel fortsätter, hävdade Jackie Jakubowski. Däri har han fullständigt rätt. Men knappast genom att Israel demoniseras utan tvärtom: Israel är världens mest privilegierade land.
Jakubowski nämner ett dussintal länder som han anser vara större människoförtryckare än Israel. Vidtar världssamfundet några åtgärder mot dem? Jo, faktum är att EU upprätthåller sanktioner mot de flesta av dem, i några fall under så omfattande massmedial uppmärksamhet att Jakubowski knappast kan ha missat det – exempelvis Sudan, Iran, Nordkorea, Zimbabwe – i andra fall under mindre uppmärksamhet, men ändå registrerat på EU-kommissionens hemsida, till exempel vapenembargot mot Kina.
Dessutom är EU-sanktioner i kraft mot länder som Jakubowski inte nämner, till exempel Burma, Kongo, Elfenbenskusten och Uzbekistan. Härutöver har världssamfundet upprättat ett domstolssystem som agerar mot krigsförbrytare från skilda länder, senast genom åtal mot Sudans president och den före detta bosnienserbiske ledaren Radovan Karadzic.
I det framväxande globala rättssamhället är Israel det stora undantaget, trots att landets förtryck av palestinierna lett till fällande dom i Haag – på grund av murbygget – och trots otaliga kritiska rapporter från opartiska organisationer. Redan 1989 publicerade svenska Rädda Barnen en rapport med titeln Med barn som måltavla där man fastslog att det israeliska dödandet av palestinska barn sker medvetet.
Under senare år har liknande rapporter strömmat ut från Världsbanken, EU-konsulaten i Östra Jerusalem, Rand Corporation, FN:s rapportör för Rätt till mat och många andra.
Enligt Amnesty och Human Rights Watch har Israel under de senaste åren begått följande människorättsbrott:
1) Tortyr/fysiskt våld mot fångar, 2) kontinuerligt dödande av oskyldiga civilpersoner, 3) kontinuerligt dödande av barn, 4) kollektiva bestraffningar, bland annat inskränkt rörelsefrihet, 5) konfiskering av mark och egendom, 6) utomrättsliga avrättningar, 7) juridisk diskriminering på etnisk/religiös grund, 8) icke-uppfyllande av internationella konventionsåtaganden, 9) krigsförbrytelser, till exempel klusterbomber, 10) folkrättsstridiga frihetsberövanden, 11) allmänna brott mot internationellt fastställda människorättsnormer, 12) fängsling av folkvalda politiker och/eller oppositionsföreträdare. Varför ingriper då inte världssamfundet mot Israel?
Jag har undersökt de elva stater som är utsatta för de hårdaste EU-sanktionerna och kan inte finna att någon av dem gjort sig skyldig till mer än högst 9 av de 12 brottstyper som Israel gjort sig skyldigt till: Sudan, Nordkorea 9; Zimbabwe, Burma, Iran 8; Kina 7; Kongo, Elfenbenskusten 5; Uzbekistan 4.
Varför sker då ingenting? Är Israel hotat? Israel har fredsfördrag med Egypten, Jordanien, PLO och det finns ett erbjudande från Arabförbundet om normalisering i utbyte mot ett slut på ockupationen.
Är Israel mindre farligt för världsfreden? Israel är en kärnvapenstat och det enda land som inte ratificerat någon av de tre konventioner som syftar till att förhindra användning av nukleära, biologiska och kemiska massförstörelsevapen. Så länge Israel i sin privilegierade ställning tillåts bryta mot folkrätt och människorättsprinciper utan påföljd blir allt tal om en internationell rättsordning inget annat än en illusion.
Nu pågår en uppladdning för nästa israeliska anfallskrig. Från svenska så kallade Israelvänner hörs inga protester.
Därför är det tur att det finns så kallade intellektuella inte bara i Sverige utan också i Israel. Häromdagen publicerade hundra av dem, med professorerna Gadi Algazi, Rachel Giora, Yoav Peled och Oren Yiftachel i spetsen, ett protestupprop. Det är särbehandlingen av Israel som möjliggjort israeliska anfallskrig och fyrtioårig ockupation. Därför måste Israel behandlas som andra folkrättsbrottslingar, med sanktioner.
PER GAHRTON
100% är glada
0% är likgiltiga