De som trodde att historien var slut har genom Rysslands invasion av Georgien bevisats om att ha grundligt fel. På många sätt är Europa nu tillbaka i 1910-talet, där militärt våld användes för geopolitiska mål i syfte att förverkliga stormaktsambitioner.
Den ryska regimen är internt auktoritär och externt aggressiv. Nuvarande premiärminister Vladimir Putin har avskaffat alla motvikter av betydelse inom landet, och den externa aggressionen följer. Georgien 2008 har likheter med Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968.
”Europa föddes här” är den slogan som Georgien använder i sin marknadsföring. Devisen säger mycket om hur georgierna ser på historien och på hur framtiden bör bli. Georgiens politik – som Kreml vill krossa – har under de senaste fem åren följt denna riktning.
”Man kan glömma allt tal om Georgiens territoriella integritet”, sade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov den 13 augusti. Invasionen motiverades med skydd för ryssar utomlands. Är Estland och Ukraina, där det också bor ryssar, således härnäst?
År 2003 genomfördes den så kallades Rosenrevolutionen, då den dåvarande ledaren Eduard Sjevardnadze – Sovjetunionens siste utrikesminister – fick lämna ifrån sig makten. Den nya regeringen under president Micheil Saakasjvili ville föra en självständig politik.
Georgien har de senaste fem åren varit ett av världens ledande reformländer. Georgien har avancerat 119 positioner i Världsbankens Doing Business-index sedan dess. De utländska direktinvesteringarna har ökat från cirka 300 miljoner dollar år 2003 till 1 600 miljoner dollar år 2007.
Korruption har bekämpats kraftfullt, bland annat genom en polisreform, och Georgien har etablerat en för regionen väl fungerande demokrati. I det närmaste total frihandel och fri rörlighet för människor har införts. Georgien har världens friaste arbetsmarknad.
Statliga företag har sålts, antalet myndigheter nära halverats och platt skatt på 12 procent införts. Den ekonomiska tillväxten har sedan 2003 varit i snitt 9,3 procent om året, och skatteintäkterna har ökat trots de låga skattesatserna.
Georgien har ansökt om medlemskap i Nato och närmat sig EU. Detta är sammantaget en politik som borde inspirera andra.
Den ryska regimen respekterar uppenbart inte Georgien som självständig stat. Och de verkar betrakta kommunikation som en metod att ljuga och desinformera. Självklart pågick således inget folkmord i Georgien som de behövde hindra.
Inte heller respekteras ingångna avtal. Långt efter det att såväl Ryssland som Georgien hade undertecknat avtal om eld upphör fortsatte de ryska operationerna. Trupperna har stannat kvar i landet och bland annat förstört infrastruktur.
Ryssland har förberett detta angrepp i åratal. De 1 200 stridsvagnar som rullade in i Georgien kan inte heller Ryssland ta fram över en natt. Tidigare uttryck för samma politik har exempelvis varit handelsblockad.
USA – som är mitt i en valkampanj – har reagerat sent. Nu har Georgien, liksom Europa, all anledning att hoppas att John McCain blir USA:s näste president. Han har en principiellt orienterad utrikespolitisk agenda, är stark Georgienvän och vet vad det nya Ryssland går för.
Men det är framför allt Europa som måste vakna. Ryssland har gått från allierad till hot. Vi måste inse hur mycket Europa har gemensamt, och enat och kraftfullt verka för demokratiska värden liksom internationell rätt.
EU måste kunna föra en enad utrikespolitik. Den omtalade ”mjuka makt”, som varit så framgångsrik och bestått i att hålla öppet för EU-medlemskap, måste inkludera också Kaukasus. Den transatlantiska länken måste stärkas.
Europas länder bör mer kraftfullt genomföra marknadsorienterade reformer som ger ekonomisk styrka. Beroendet av rysk olja och gas måste brytas genom satsningar på ny energiproduktion, inte minst kärnkraft.
Historien må ha återvänt. Men misstag som att försöka blidka aggressiva stormakter får inte upprepas.
JOHNNY MUNKHAMMAR
PAATA SHESHELIDZE
% är glada
% är likgiltiga