"Mer ekonomi i skolan"

De finansiella tjänster som erbjuds oss konsumenter har blivit allt mer komplexa och resultatet av detta ser vi dagligen i Kronofogdens register. Antalet betalningsförelägganden har ökat kraftigt de senaste åren, och särskilt i gruppen unga vuxna, de som är mellan 18 och 25 år. Ofta handlar det om ganska blygsamma belopp, men likväl får en betalningsanmärkning mycket negativa konsekvenser för de personer som berörs.

För väldigt många som är i denna situation uppkommer svårigheter att hyra bostad, skaffa olika abonnemang och problem att få lån. Betalningssvårigheter får ofta sociala följder. Oro för ekonomin leder också till slitningar i relationer, sjukskrivningar och frånvaro från arbetet.

I förlängningen kan privatekonomisk okunskap även vara inkörsporten till utanförskap på arbetsmarknaden. Om regeringen menar allvar med sin ambition att motverka utanförskap så borde således även ökade kunskaper om hur man behåller en ordnad privatekonomi vara en prioriterad fråga. Den senaste tidens turbulens på finansmarknaden borde aktualisera frågan i än högre grad.

I dagarna har remisstiden på gymnasieutredningens förslag Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola löpt ut. Förslaget innebär i stora drag att gymnasieskolan får en ny struktur och att tydligare krav ställs på skolans kärnämnen. En uppstramning av tillvalen föreslås för att öka fokus på det som utredaren ser som skolans tydligaste uppdrag, nämligen att förbereda eleven för ett aktivt samhällsliv.

Utredaren har dock nästan helt missat behovet av att ge fler människor grundläggande kunskaper i att hantera den allt mer komplexa miljö av finansiella tjänster som erbjuds oss som konsumenter, och det ökade ansvar som har lagts på den enskilde när det gäller att ta ansvar för såväl sin allmänna pension som sin tjänstepension, sin belåningssituation och sitt sparande.

Endast på en sida i den 692 sidor långa utredningen nämns privatekonomi som en del av den obligatoriska undervisningen. Förslaget från utredaren är att inkludera privatekonomi i den ordinarie samhällskunskapsundervisningen men på yrkesprogram föreslås hela samhällskunskapsämnet endast omfatta 50 obligatoriska timmar och på högskoleförberedande linjer endast 100 obligatoriska timmar.

Vi menar att utredningens förslag är otillräckligt, och att regeringen kraftigt måste höja ambitionen när det gäller att ge framtidens elever en fullgod undervisning i privatekonomi.

Frågan om att förbättra allmänhetens kunskaper om finansiella tjänster och privatekonomi har diskuterats länge. Redan på 1990-talet föreslog Konsumentpolitiska kommittén att privatekonomi blir ett eget skolämne. Sedan dess har otaliga rapporter kommit till samma slutsats. Men inget har hänt, annat än att den finansiella sektorn blivit allt mer komplicerad för allt fler.

Vi är övertygade om att det säkraste sättet att motverka finansiellt utanförskap är att tidigt satsa på privatekonomiska kunskaper. Redan i grundskolan bör privatekonomi ingå som en del i bland annat matematik och samhällskunskap.

I gymnasiet, som skall förbereda eleverna för samhällslivet, måste ambitionen dock vara högre. Privatekonomi behöver bli ett eget ämne som samtliga gymnasieelever undervisas i, oavsett studieinriktning, bostadsort och bakgrund.

Regeringen och utbildningsminister Jan Björklund (fp) har nu en historisk chans att genom en kraftfull gymnasiereform stärka människors förutsättningar att ta ansvar för sin egen ekonomi och samtidigt förbättra den svenska ekonomins konkurrenskraft. Därför bör han nu ta detta tillfälle att öka folkbildningen på ett för alla människor mycket viktigt område.

EVA ADOLPHSON