"Fredsprocess kräver återuppbyggnad"

Under striderna i och omkring Gaza mellan den 27 december och 18 januari 2008 drabbades civilbefolkningen i Gaza och södra Israel hårt av våldet, förstörelsen och lidandet. Befolkningen i Gaza, som i åratal lidit av effekterna av ockupation, blockad, inbördeskrig och ekonomisk kollaps, drabbas nu ytterligare av död, förstörelse och hemlöshet, och går ångestfyllt en osäker framtid till mötes.

Jag såg omfattningen av de kränkningar som människor i Gaza utsätts för då jag besökte området bara två dagar efter att vapenvilan deklarerats. Det jag såg och hörde berörde mig djupt.

Men befolkningen i Gaza och södra Israel är inte de enda offren för kriget. Även den politiska processen, som pågått sedan konferensen i Annapolis i november 2007, har påverkats negativt. När vi nu försöker möta behovet av humanitärt bistånd och återuppbyggnad av samhället, så måste vi också se till att återuppta och återskapa de politiska processerna: inom det palestinska samhället, mellan palestinier och israeler och mellan Israel och arabvärlden.

Tre veckor av intensiva strider slutade med att båda sidor den 18 januari annonserade en ensidig vapenvila. Situationen har sedan dess förblivit ömtålig, med fortsatt våld och fortsatta avspärrningar. Detta understryker behovet av en hållbar och fullt ut respekterad vapenvila, så som FN:s säkerhetsråd krävt.

Egypten har på ett föredömligt sett lett ansträngningarna för att få till stånd en sådan vapenvila, och även för att uppnå flera andra mål: öppning av gränsövergångarna till Gaza, frigivning av palestinska fångar i utbyte mot den fångne israeliske soldaten Gilad Shalit, och en palestinsk politisk återförening och försoning.

Egypten har också tagit initiativ till och står som värd för det internationella möte som nu äger rum i Sharm el-Sheikh för att tillgodose de ekonomiska behoven inför en återuppbyggnad i Gaza.

Att gränsövergångarna åter öppnas är av avgörande betydelse för att en vapenvila skall hålla och för att humanitär hjälp och bistånd till återuppbyggnad skall nå fram. För att en hållbar överenskommelse kring gränsövergångarna skall vara möjlig måste Israels legitima säkerhetsbehov tillgodoses, vilket i sin tur förutsätter att den palestinska myndigheten har förmåga att ta det ansvar som en sådan överenskommelse innebär.

För att detta skall vara möjligt måste det palestinska folket återförenas under en gemensam regering. Jag har klargjort att FN kommer att samarbeta med en gemensam palestinsk myndighet för både Gaza och Västbanken under ledning av president Abbas. Jag uppmanar alla palestinska partier och alla regionala och internationella aktörer att stödja den palestinska försoningsprocessen.

Krisen i Gaza visar djupet av våra tidigare politiska misslyckanden, och understryker behovet av en rättvis och hållbar fred för alla folk i Mellanöstern. Det behövs en enhetlig palestinsk myndighet som är fast besluten att driva fredsprocessen vidare, och det behövs en israelisk regering som håller fast vid sina åtaganden. Palestinierna måste ta säkerhetsfrågorna på allvar – så som den palestinska myndigheten gör på ett förtjänstfullt sätt på Västbanken – och israelerna måste på allvar sätta stopp för nya illegala bosättningar.

Växande bosättningar underminerar tilltron till den politiska processen i hela arabvärlden. Jag uppmanar alla internationella aktörer att ställa denna fråga i centrum för fredsansträngningarna.

Under tiden måste FN fortsätta att ge humanitär hjälp till Gaza. FN sände ut en begäran om assistans strax efter att striderna upphört, och jag hoppas att givarna kommer att fortsätta bidra generöst till detta ändamål, samtidigt som stödet till den palestinska myndigheten – vars budget betalar för tusentals civila tjänstemän och grundläggande samhällsservice i Gaza – fortsätter.

Jag har uppmanat alla aktörer att säkerställa att humanitär hjälp kommer fram utan hinder till hela Gaza, att garantera hjälparbetarnas säkerhet och att fullt ut respektera internationell humanitär rätt. Det får inte förekomma några som helst hinder eller ingrepp mot humanitärt bistånd.

Vi måste också snarast möjligt gå från humanitärt bistånd till återuppbyggnad. Annars kommer tusentals människor i Gaza att fastna i beroende och daglig kamp för överlevnad, och möjligheterna till långsiktig tillväxt och stabilitet att undermineras. Gaza måste återgå till ett tillstånd av normalitet.

Det internationella samfundet måste arbeta sida vid sida med den palestinska myndigheten som just nu utarbetar sina prioriteringar för återuppbyggnaden. Vi kan inte heller negligera Västbanken där den palestinska myndighetens reformansträngningar måste få fortsatt stöd.

För att vanliga palestinier skall se en tydlig förbättring av livsvillkoren måste Israel också vidta omedelbara åtgärder för att öka rörelsefriheten och underlätta tillgången till nödvändiga resurser som land och marknader.

Målet bör inte vara att återvända till den situation som rådde i Gaza – och i fredsprocessen – innan den 27 december 2008. Nu mer än någonsin behövs en fullständig och allomfattande fred mellan Israel och dess arabiska grannar

Samtidigt som Gaza får humanitärt bistånd och stöd till återuppbyggnad så måste det internationella samfundet också hålla fast vid de mål som under så lång tid både har förenat och undflytt oss: att få slut på ockupationen som inleddes 1967, att upprätta en palestinsk stat på Gazaremsan och Västbanken, inklusive östra Jerusalem – en stat som kan samexistera med Israel i fred och säkerhet – och att åstadkomma en rättvis och hållbar fred mellan Israel och alla dess arabiska grannar.

Jag lovar att göra allt i min makt som FN:s generalsekreterare för att uppnå en sådan allomfattande, rättvis och hållbar fred i denna viktiga region. Det internationella samfundet måste ta sitt ansvar för att underlätta framsteg och, när så är nödvändigt, ställa tydliga krav på parterna.

I efterdyningarna till den tragiska konflikten i Gaza är detta mer angeläget än någonsin.

BAN KI-MOON

Översättning: Magnus Jiborn