"Utred ryska krigsförbrytelser i Tjetjenien"

I torsdags meddelade Ryssland att det andra Tjetjenienkriget – eller ”antiterroristoperationen” som kriget kallats i officiellt språkbruk – efter tio år nu har avslutats.

Tjetjenienkriget är en av vår tids värsta människorättskatastrofer. Ryska och internationella människorättsorganisationer har noggrant dokumenterat tusentals övergrepp som begåtts under konflikten. Det handlar bland annat om mord på civila, urskillningslösa bombanfall, tortyr och försvinnanden.

Många av dessa övergrepp kan utan tvekan klassificeras som krigsförbrytelser. Trots detta är det ytterst få av de ansvariga för brotten som ställts till svars i Ryssland.

I avsaknad av ett oberoende och effektivt ryskt rättsväsende har många drabbade tjetjener på senare år vänt sig till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg. Totalt handlar det om flera hundra fall, varav 94 hittills har avgjorts. Samtliga har resulterat i fällande domar mot Ryssland.

Som medlem av Europarådet är Ryssland skyldigt att följa domstolens beslut och vidta åtgärder så att liknande brott inte upprepas. Dessutom skall man se till att de som begått brotten ställs till svars. Eftersom Europadomstolen inte själv har möjlighet att döma enskilda individer måste detta ske i rysk domstol.

Hittills har dock Ryssland inte visat någon vilja att verkställa Europadomstolens beslut. Visserligen har utdömda skadestånd betalats till målsäganden, men i övrigt har ytterst lite gjorts.

I flera av Europadomstolens beslut framgår det tydligt vilka som varit ansvariga för de begångna övergreppen. Det handlar till exempel om generalmajor Vladimir Sjamanov och generallöjtnant Jakov Nedobitko, som ansvarade för bombningarna av samhället Katyr-Jurt i början av februari 2000, där 167 civila tjetjener dödades.

Sjamanov är idag general och högste chef för den ryska värnpliktsutbildningen. Nedo­bitko är befälhavare för Rysslands inrikestrupper i Volgaområdet. Båda bör gripas och åtalas för de krigsförbrytelser som de har gjort sig skyldiga till. Detsamma gäller många andra befäl som ansvarat för grova övergrepp i Tjetjenien.

Utgångspunkten måste vara att varje brottsoffer har rätt till en oberoende brottsutredning. Detta kräver naturligtvis mycket stora insatser med tanke på hur många brott som begåtts. Men den enorma omfattningen får inte tjäna som ursäkt för att ignorera dem. Tvärtom ger den ytterligare en anledning att uppmärksamma och åtgärda övergreppen.

Samtidigt som det är viktigt att lagföra dem som begått brott under den väpnade konflikten, måste också den fortsatt svåra människorättssituationen i Tjetjenien uppmärksammas. Delrepublikens nuvarande president, Ramzan Kadyrov, utövar ett skräckvälde där oliktänkande regelbundet hotas, misshandlas eller mördas. På senare tid har också flera av hans kritiker mördats utanför landets gränser, bland annat i Dubai, Österrike och Turkiet.

Kadyrovs hårda styre sker med den ryska statsledningens goda minne, som ett led i den ”tjetjenisering” av konflikten som inleddes 2002. Den omedelbara kontrollen över området överlämnades då stegvis till Moskvalojala tjetjener som fick ekonomiskt och militärt stöd mot att de bekämpade separatiströrelsen.

Att kriget nu formellt uppges vara slut innebär alltså inte att de mänskliga rättigheterna respekteras i Tjetjenien. Det finns därför skäl för omvärlden att rikta skarp kritik mot Ryssland och kräva konkreta åtgärder för att dess medborgare i Tjetjenien skall skyddas från övergrepp.

EU bör prioritera denna fråga i sina kontakter med den ryska statsledningen.

Den svenska regeringen har lyft fram demokrati och mänskliga rättigheter som prioriterade områden för utrikespolitiken. Som ordförande i EU under hösten 2009 finns möjlighet att gå från ord till handling vid möten med den ryska statsledningen. Dels genom att regelbundet ta upp frågan om den bristande respekten för mänskliga rättigheter i Tjetjenien. Dels genom att kräva att Ryssland verkställer de beslut som Europadomstolen fattat.

I en intervju för Sveriges Radio den 20 november 2006 konstaterade Sveriges utrikesminister Carl Bildt (M) att Sverige bör utnyttja Europadomstolens beslut som ett instrument för att påverka utvecklingen i Ryssland.

Det svenska ordförandeskapet i EU innebär en utmärkt möjlighet att förverkliga den ambitionen.

MARTIN UGGLA