"Lissabonfördraget är nästan i hamn"

Den tjeckiska senatens godkännande av Lissabonfördraget innebär förvisso inte att fördraget kommer att träda i kraft omedelbart eller under den närmaste tiden. Dels krävs som bekant för Tjeckiens godkännande den EU-fientlige presidenten Vaclav Klaus underskrift. Vidare måste dennes oberäknelige polske kollega Lech Kaczynski ge sitt godkännande, liksom den tyska författningsdomstolen. Slutligen återstår en ny folkomröstning på Irland innan fördragets slutgiltiga öde avgjorts.

Av dessa aktörer räknar de flesta bedömare med att Bundesverfassungsgericht i Karlsruhe, den mäktiga tyska författningsdomstolen, kommer att erbjuda minst motstånd, men dess tuffa granskning av Maastrichtfördraget 1993 skall inte glömmas.

Dock framstår de båda oberäkneliga centraleuropeiska presidenterna som något mer nyckfulla aktörer i detta sammanhang. Båda säger sig vilja avvakta utgången i den irländska folkomröstningen innan de skriver under.

Mot denna bakgrund och med tanke på den överenskommelse som EU ingick i december i fjol om att alla medlemsländer skall behålla en kommissionär även efter att Lissabonfördraget trätt i kraft är det troligt att Irland beslutar att hålla en ny folkomröstning under hösten. Fördraget träder sedan i kraft månaden därefter om Irland röstar ja. Att någon av presidenterna, eller båda, då fortsatt skulle kunna avvakta med sin underskrift förefaller politiskt orimligt. Deras redan ifrågasatta auktoritet lär i så fall helt gå förlorad.

Vid vilken tidpunkt den nya folkomröstningen skall hållas bestämmer den irländska regeringen. Men faktum är att den nämnda överenskommelsen om kommissionens utseende blir svår att genomföra om inte Lissabonfördraget snart kan antas träda i kraft, eftersom den rent juridiskt strider mot nuvarande regler i Nicefördraget (vilka sedan länge aviserat en bantning av kommissionen vid årsskiftet). Den nya EU-kommissionen tillträder som bekant i januari 2010; att den gör det i direkt strid med gällande fördragsregler torde inte ligga i någons intresse.

Och hur går det då i den irländska folkomröstningen? Den största politiska betydelsen av omröstningen i Tjeckiens senat är nog att den ökar pressen på Irland att rösta ja. Känslan av att Irland riskerar att bli ensamt kvar utanför EU i händelse av nej lär, i kombination med den jämfört med 2008 försvagade irländska ekonomin göra jasidans utgångsläge betydligt bättre än i fjol, men osvuret är som bekant bäst. Och i dagsläget saknar nog EU en plan B i händelse av ett irländskt nej.

Kan Sverige som kommande ordförandeland påverka processen på något sätt? Möjligen, om Irlands regering skulle önska rådgöra om lämpligt datum för omröstningen eller någon av herrar Klaus och Kaczynski skulle fortsätta trilskas efter ett irländskt ja.

Vidare blir akut krishantering i händelse av ett irländskt nej under hösten nödvändigt. Däremot gör nog Sveriges regering klokt i att ligga lågt i själva folkomröstningskampanjen, eftersom inget tyder på att irländarna önskar råd utifrån om hur de skall rösta.

JOAKIM NERGELIUS