I artikeln ”Duktiga elever flyr från Rosengård” i Sydsvenskan den 8 juli gick att läsa att de duktiga elevernas flykt har en negativ påverkan på studieresultaten i Rosengård. Det finns självklart en korrelation mellan flykten och de genomsnittliga meritvärdena. Men orsaken till de låga studieresultaten ligger hos skolan, inte hos enskilda elever.
Motivation är ett resultat av skolans arbete – inte en förutsättning för huruvida en elev kommer att klara skolan eller inte. Skolan måste ta ansvar inte bara för elevernas lärande, utan även för elevernas attityder till lärande. För att göra det måste skolan bli relevant och meningsfull för eleverna.
De som har sämst förutsättningar när de kommer till skolan kan höja sina prestationer, utveckla sin intelligens och dra maximal nytta av sin tid i skolan. Forskning visar att man, med relativt små resurser, kan förbättra lärandet med mellan 70 och 80 procent.
Vi vet att det är möjligt att när som helst och var som helst med framgång utbilda alla barn vars skolgång är av intresse för oss. Vi vet redan mer än nog för att kunna genomföra det. Om vi gör det eller inte måste slutligen bero på hur vi förhåller oss till det faktum att vi hittills inte har gjort det.
Alldeles för många barn hamnar i särskolan i onödan. Vi vet att med ett annat förhållningssätt och ett strikt ramverk av kunskapskontroller och åtgärder kan de allra flesta barn klara sin skolgång och nå betydligt bättre resultat än de gör idag.
Det är bra att elever och föräldrar kan välja vilken skola som passar bäst för dem, men det är aldrig bra om de starkaste eleverna lämnar en hel stadsdel. Lösningen är inte att få in elever utifrån. Lösningen måste vara att höja den pedagogiska kvaliteten i Rosengårds skolor.
Forskning har visat att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för framgång i skolan. En elev som hamnar hos den minst effektiva läraren i en grupp om femtio behöver upp till två år för att lära sig lika mycket som en elev hos den mest effektiva läraren i gruppen lär sig på sex månader. Skillnaden i effektivitet mellan den mest effektiva och den minst effektiva läraren är således fyra hundra procent. Men att skylla dagens dåliga resultat på lärare eller elever vore helt fel och kontraproduktivt.
Vi behöver arbeta mycket mer med att informera lärarna om forskning kring utvecklingspsykologi, motivation och hur man skapar en effektiv inlärningsmiljö. Den skyldigheten åligger såväl forskare som politiker, tjänstemän och rektorer. Den högsta ledningen för skolan i Malmö är sedan länge informerad om denna forskning.
Det är fullt möjligt att göra Rosengårds skolor relevanta, meningsfulla och intellektuellt berikande. Att inte göra så är ett svek både mot barnen och samhället i stort.
TREVOR DOLAN
% är glada
% är likgiltiga