Skolan skall bidra till att eleverna blir självständiga och kritiskt tänkande.
Då får inte elevinflytandet reduceras till att handla om färgval i
uppehållsrum och val av destination för en och annan utflykt, skriver
representanter för elevrådet på Klara nya gymnasium i Malmö.
Skoldebatten utgår ofta ifrån att vi elever lever rövare, behöver lära oss
hyfs och göra som vi blir tillsagda. Var inte tanken att vi skulle bli
kritiskt granskande samhällsmedborgare?
Då är det på tiden att skolan tar tag i frågan om maktfördelningen mellan
elever och lärare. Vi tror att det behövs ett elevinflytande som är värt
namnet om saker och ting skall förändras.
Få är så övertygade om sin förträfflighet som en femtonåring. Därför tror
många föräldrar och lärare att om eleverna får mer att säga till om kommer
det att utbryta kaos. Vi kommer inte att lära oss något, utan sitta i
uppehållsrummet och äta chips hela dagarna. Så förvanskas en viktig
diskussion samtidigt som vuxenvärlden smiter undan sitt ansvar.
Skall det finnas tankefrihet och yttrandefrihet på en skola måste det också
finnas utrymme för tvivel, kritik och skepsis. Det betyder inte att vi
elever skall styra allt. Elevinflytande är inte samma sak som elevmajoritet
i skolans styrande organ.
Diskussionen om vem som skall ha makten i skolan utgår ofta från att summan av
makten är konstant. Det är fel. Ju fler som känner sig sedda, hörda och
engagerade, desto bättre.
Inflytande och delaktighet är inget som kommer med vackra ord eller med en
viss ålder. Istället handlar det om en process där resultatet skall vara att
vi får allt större ansvar, mer inflytande och därmed större engagemang för
våra studier.
Inflytande är ingen låtsaslek. Vi måste få praktik också. Det handlar om att
kunna göra val, ta ansvar, förstå och vara beredd att ta konsekvenser av val
och fattade beslut. Om vi inte får möjlighet till inflytande kan vi inte
ställas till svars eller förväntas ta ansvar.
Vi kan bara beklaga att många elevråd betraktas som allt utom vad det borde
vara: en möjlighet att utöva inflytande och att vara en förhandlande motpart
till rektor.
Frågor om inflytande och delaktighet fortsätter att handla om att ha åsikter
om färgval i uppehållsrum och val av destination för en och annan utflykt.
Lärarens främsta uppgift är att hjälpa eleverna lära och leda sig själv.
Skolans innehåll slås fast i en rad olika dokument. Hur innehållet skall
åskådliggöras är till stora delar upp till skolan och dess rektor att
avgöra. Hur som helst finns det stora möjligheter att involvera oss elever i
stort och smått.
Vi är övertygade om att skolgången i sig inte kommer att ge svar på alla
livets frågor. Däremot förväntar vi oss kunskap om hur och var vi skall
fortsätta att leta efter svaren.
Skolan behöver elever som är dynamiska och kreativa. På så sätt gör vi skolan
mer gott än om vi bara skall gapa och svälja, acceptera och stå i raka led.
Och på kuppen kommer frågor om inflytande och delaktighet att bli en
naturlig del av skolans vardag. Det är hög tid för landets skolor att sluta
smita undan det viktiga elevinflytandet.
AMIN PETSOMPOM
JULIA NYMAN
CHRISTOFFER LJUNGBERG
SENOUR D ABDULKARIM
HAIDER AL MUHANA
HUTHAIFA SALAMA
NASIMA ASELZAI
PAULIN HAGELBÄCK
ERIK YDERSTEDT KARLSSON
NARIMAN BORCHALLI
SARA JEPSSON
