"Livstestamente ökar inflytandet över vården"

Just nu pågår ett arbete inom sjukvården med arbetsnamnet ”En patient – en journal”.

Det handlar om ett gemensamt journalsystem som skall öka patientsäkerheten och medborgens inflytande över sin vård. Ett sådant system kommer att göra det möjligt att skriva in privata önskemål i journalen, vilket kan få avgörande betydelse i livets slutskede. Det kan till exempel handla om uppgifter om anhöriga som skall kallas in vid livshotande tillstånd, personers ståndpunkt gällande organdonationer eller inställningen till livsuppehållande behandling med konstgjorda medel.

Det här är viktiga frågor som medborgaren själv i möjligaste mån måste få råda över. Under den gångna mandatperioden har vi haft hundratals medborgarsamtal ute i de skånska kommunerna, där vi ofta diskuterat frågan om patientens egna önskemål i komplicerade vårdsituationer. Gensvaret har varit tydligt – det finns ett stort stöd för att den egna viljan skall få ett större genomslag.

Idag hanterar många människor de här önskemålen genom att de har upprättat ett så kallat livstestamente som man ofta bär med sig i plånboken eller förvarar i byrålådan. Det finns uppenbara fördelar med att denna information finns samlad i patientjournalen istället.

Region Skåne beslutar därför idag att det skall vara möjligt för den enskilde att ha ett livstestamente i patientjournalen. Detta kommer att förverkligas när journalsystemet med ”En patient – en journal” introduceras, vilket är planerat till 2012. Region Skåne blir först i landet med detta och vi hoppas att andra regioner och landsting är beredda att följa efter. En patient i exempelvis Stockholm eller Hagfors bör ha ett lika stort inflytande över sin vårdsituation som skåningarna.

Danmark har redan ett system för att lagra och bejaka patienternas livstestamente. Där för Rigshospitalet register över alla danskar som skickar in önskemål till sitt livstestamente. Region Skåne följer nu Danmarks exempel, men hos oss kommer skåningarnas önskemål att arkiveras direkt i den egna patientjournalen vilket ger sjukvårdspersonalen större möjlighet att ta del av önskemålen. Den enskilde patientens ställning blir därmed något starkare i Skåne än i Danmark.

Det är samtidigt på sin plats att klargöra juridiken kring det nya journalsystemet. Det kommer inte att vara möjligt att få vilka önskemål som helst tillgodosedda, exempelvis medicinska åtgärder som kan tolkas som aktiv dödshjälp.

De önskemål som skrivs in är just önskemål och skall inte betraktas som något annat. Svensk lagstiftning och läkarens bedömning har alltid företräde i komplicerade situationer. Den stora förändringen är att sjukvården får ett bättre stöd för att få veta medborgarens inställning till vård i vissa tänkbara situationer. Och det är på tiden. När det kommer till svåra frågor som inställningen till organdonation eller livsuppehållande åtgärder så finns det bara en expert, och det är patienten själv.

CARL-JOHAN SONESSON

MATS PERSSON