"Prioritera jämställdhet i högskolan"

I dag offentliggör Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) vilka lärosäten som får dela på sammanlagt cirka 25 miljoner kronor för jämställdhetsinsatser i högskolan. De ansökningar som kommit in till DJ har gett viktig kunskap om hur det står till med jämställdheten i akademin, och om det arbete som pågår på våra lärosäten. Ett antal slutsatser kan dras.

För det första har jämställdhetsarbetet ofta formen av punktinsatser. Samverkan mellan lärosätena är dåligt utvecklad, liksom erfarenhetsutbytet. Nivån på kunskaperna varierar stort och det praktiska arbetet på ett lärosäte saknar inte sällan tydlig koppling till den genusforskning som bedrivs vid samma lärosäte. Här behövs nya samarbetsformer och rutiner för kunskapsöverföring.

För det andra brister det i analys av varför en låg andel kvinnor eller män på ett visst utbildningsområde är något som bör åtgärdas. På lärosätena görs många insatser för att utjämna obalans mellan kvinnor och män. Ofta är den enda grunden ett outtalat antagande att kvinnor eller män i kraft av sin könstillhörighet tillför något speciellt. Detta räcker sällan för att utveckla ändamålsenliga och effektiva metoder.

För det tredje har fokus i jämställdhetsarbetet förskjutits. Traditionellt har insatser i första hand riktat in sig på kvinnor som grupp – på deras kompetens, intressen och värderingar. Idag ligger fokus tydligare på akademins villkor och processer för rekrytering, meritering, kvalitetsbedömning och liknande. Det är hoppingivande och kan på sikt skapa förutsättningar för strukturella förändringar.

Frågan handlar i grunden om rättvisa och om att leva upp till regeringens jämställdhetspolitiska mål; kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Men det är också en fråga om hur vi i dagens kunskapsintensiva samhälle förvaltar mänskliga resurser.

Det finns inget som tyder på att män generellt skulle vara intelligentare eller bättre pedagoger än kvinnor. Kvinnor har sedan många år haft bättre betyg än män när de söker till högskolan. Det gör det särskilt bekymmersamt att kvinnor inte fortsätter den akademiska karriären i samma utsträckning som män.

Häromveckan överlämnade DJ till högskole- och forskningsminister Tobias Krantz en utvärdering av de kvantitativa rekryteringsmål för högskolan som regeringen satt på jämställdhetsområdet. DJ:s slutsats är glasklar – målen har gjort skillnad. Målen har haft positiva effekter på lärosätenas rekryteringsprocesser och på deras jämställdhetsarbete generellt. Detta visar hur viktigt det är att regeringen tar en aktiv roll.

Regeringen får inte slå sig till ro i väntan på att verksamhet som nu initieras på lärosäten runtom i landet ger resultat. Utvecklingen inom högskola och forskning går mot större autonomi och präglas av strategiska satsningar på kvalitet och excellens. Att säkerställa att jämställdhet mellan kvinnor och män prioriteras i det nya akademiska landskapet är en utmaning som måste antas.

Det är regeringen som lägger ribban för våra gemensamma ansträngningar.

PIA SANDVIK WIKLUND

PONTUS RINGBORG