"Kommunal matrevolution behövs"

Medan småskaligt producerade livsmedel letat sig in i butikerna och på finkrogarna är det fortfarande en försumbar del som når kommunernas måltidsverksamhet inom skola och omsorg. Kartongsprättande, uppgiven personal uppmärksammas och skapar debatt i aktuella TV-serien Matakuten, där coachande stjärnkockar förfäras över matkvaliteten i skolorna. Tusentals inlägg på webben efter avsnitten visar allmänhetens ilska över kommunernas bristande engagemang.

Intresset för närproducerat är en trend vars varaktighet det är svårt att uttala sig om. Samtidigt finns många fördelar ur tillväxt- och miljösynpunkt med att skapa hållbara lokala leveranskedjor som kan leva vidare när trenden ebbar ut.

Det behövs en genomgång av rutinerna kring kommunala upphandlingar för att skapa förutsättningar för bra skolmat. Det krävs en kommunal matrevolution.

Finns det tillräckligt av det närproducerade för att räcka till skolmaten? LRF i Skåne och Halland har nyligen genomfört en inventering som visar att utbudet är tillräckligt stort i regionen. De dominerande kategorierna är grönsaker, kött och chark, frukt och bär samt bröd och mjöl. Men bara en försumbar del hamnar idag i skolluncherna för de skånska och halländs­ka barnen.

Intresset för att köpa mer svenskt och närproducerat är stort hos kommunala kostchefer, enligt en enkät genomförd 2009 av Skolmatens vänner. Ändå är andelen som köps in liten, motsvarande 7 procent. De som svarat upplever lagen om offentlig upphandling, LOU, som hinder för att köpa in närproducerade råvaror.

Åtskillnaden mellan kostkompetensen och inköpskompetensen i kommunerna gör det svårt för kostchefer att ställa och följa upp krav som skulle ge en större andel närproducerat. Uppdelningen gör också att upphandlingarna ofta präglas av hårda faktorer som volym och leveranssäkerhet, och att priset blir helt avgörande för beslut. Men mat kan inte jämföras med skruvar eller spik, matkvalitet är mer komplext.

Inte bara bland kostcheferna råder osäkerhet om vilka krav som faktiskt går att ställa inom ramen för LOU. Lagen har fått en stelbent tolkning, där inköpskriterier som definierar kvalitet många gånger uteslutits eftersom kommunerna tagit för givet att de inte skulle vara förenliga med lagstiftningen.

I Laholms kommun har turerna kring en upphandling av kött lett till en ny policy med krav motsvarande den svenska djurskyddslagen – som är hårdast i hela världen – avseende uppfödning och djuromsorg. Denna tolkning av LOU har också fått stöd från Miljöstyrningsrådet.

På andra håll tvekar kommunerna att ställa liknande krav. I denna förvirring krävs tydlighet från politiskt håll. I alltför många fall saknas strategiska mål för kommunens kost- och måltidsverksamhet, uttryckta i politiskt förankrade livsmedelsstrategier eller kostpolitiska­ program.

Efter beslut om mål för skolmaten behöver varje kommun ett praktiskt inriktat åtgärdspaket. Tjänstemännen behöver förbättra sina kunskaper på området och kan med fördel ta del av goda exempel, såsom Borlänge kommun. Där har man sedan tio år ökat andelen närproducerat i skolmaten, samtidigt som en rad miljövinster gjorts.

På Bladins skola i Malmö har den tidigare färdiglagade maten bytts ut mot mat som är närproducerad och lagad från grunden. Slutsatser från projektet, som pågått under ett år, är att de nya måltiderna ryms inom ordinarie budget. Det kräver mer arbete men har gett gladare barn som äter mer, samt nöjda föräldrar.

LOU erbjuder möjligheter att ställa krav på produkt och produktion som kan skapa mer likvärdiga villkor även för lokala producenter utan att man frånträder lagens krav på ursprungsneutralitet. Detta är något som kan utvecklas i samverkan med kommunernas upphandlingsansvariga, eller de upphandlingsbolag som många kommuner idag samverkar genom.

För att skapa hållbara leveranskedjor för närproducerat krävs åtaganden från kommunernas sida, genom livsmedelspolicyer och kostpolitiska program. Kvalitetssäkring behövs som uppföljning av kostprogrammen. Det skulle tydligt signalera till de lokala odlarna och bönderna att upprätthålla ett bra utbud.

Så skapar vi möjlighet att byta den åksjuka maten mot en godare och mer klimatsmart mat. För barnens och framtidens skull.

ÅSA ODELL

ANNIKA UNT WIDELL