"Ställ krigsförbrytarna inför rätta"

Idag är Rysslands president Dmitrij Medvedev i Stockholm för att delta i toppmötet mellan EU och Ryssland. Avsikten med mötet är bland annat att diskutera ett nytt partnerskapsavtal.

Mänskliga rättigheter skall enligt tidigare överenskommelser vara ett prioriterat område i relationen mellan EU och Ryssland. Det bör också innebära att aktuella människorättsproblem ges en framskjuten plats på toppmötets dagordning.

Ett av de allvarligaste människorättsproblemen i Ryssland idag är den utbredda straffriheten för övergrepp och krigsförbrytelser som begåtts inom ramen för Tjetjenienkonflikten. Tusentals människor har utsatts för grova brott mot de mänskliga rättigheterna i samband med krigen i Tjetjenien. Men trots att förövarna i många fall är kända, går de alltjämt fria.

I avsaknad av ett effektivt ryskt rättsväsende har många invånare i Tjetjenien vänt sig till Europadomstolen för att få upprättelse. Flera hundra fall har anmälts och hittills har 116 av dessa avgjorts, alla utom ett har inneburit en fällande dom mot Ryssland. Som medlem av Europarådet är Ryssland skyldigt att verkställa Europadomstolens domar, vilket bland annat inkluderar att ställa de ansvariga för brotten till svars.

De Tjetjenienrelaterade fall som Europadomstolen tagit upp rymmer olika slags brott mot de mänskliga rättigheterna, alltifrån utomrättsliga avrättningar och urskillningslösa bombanfall till försvinnanden och tortyr. Flera av fallen har dock tre saker gemensamt:

För det första har Europadomstolen fastställt att brott har begåtts av företrädare för den ryska staten, och att den inhemska brottsutredningen varit ineffektiv.

För det andra är de aktuella brotten att betrakta som krigsförbrytelser. De utgör bland annat brott mot artikel 3 i Genèvekonventionerna, vilken innebär att personer som inte deltar i fientligheter, inklusive krigsfångar, skall garanteras skydd.

För det tredje finns konkreta och välgrundade uppgifter om vem som bör ställas inför rätta för respektive brott och i vilken egenskap vederbörande misstänks för krigsförbrytelser.

Bland de misstänkta krigsförbrytare som nämns i Europadomstolens domar återfinns bland andra general Aleksandr Baranov, som i februari 2000 inför ryska och internationella TV-kameror gav order om att en tillfångatagen tjetjensk separatist skulle skjutas ihjäl. Där finns också generalerna Vladimir Sjamanov och Jakov Nedobitko, som var ansvariga för den urskillningslösa bombningen av samhället Katyr-Jurt – också det i februari 2000 – där minst 167 civila tjetjener dödades.

General Aleksandr Baranov har nyligen gått i pension, medan Sjamanov och Nedobitko fortsatt sin militära karriär. Sjamanov är idag högste befälhavare för Rysslands luftlandsättningsstyrkor och nämns emellanåt som en tänkbar framtida försvarsminister.

Så länge Baranov, Sjamanov, Nedobitko och andra misstänkta krigsförbrytare inte ställs till svars har Ryssland inte verkställt Europadomstolens domar. EU bör tydligt och offentligt konfrontera den ryska statsledningen med detta oacceptabla faktum.

Det räcker inte att som tidigare i vaga ordalag uppmana till respekt för Europadomstolen. Istället bör EU:s representanter lyfta fram konkreta fall och formulera tydliga krav med utgångspunkt i dessa.

OLEG ORLOV

MARTIN UGGLA