"Skolbiblioteken glöms bort i debatten"

Publicerad 20 december 2009 21.48 Uppdaterad 21 december 2009 16.03

Aktuella frågor.
Debatten om Malmös biblioteksverksamhet måste breddas. Beslutsfattarna måste få upp ögonen för en förbisedd och underskattad biblioteksform – skobiblioteken, skriver skolbibliotekarier och pedagogisk personal i Malmö i ett gemensamt upprop.

Allt ljus på Malmö stadsbibliotek och vilka nya låntagare som kan lockas dit och hur. Samtidigt strömmar besökarna till våra skolbibliotek, helt utan att behöva lockas med klätterväggar och ansiktsmålning.

De kommer av naturliga skäl, på jakt efter bildning och kultur, upplevelser, kursböcker och hjälp att söka. De är i sin naturliga miljö, skolan, där tillgången till bibliotek borde vara en självklarhet.

Den bistra verkligheten är emellertid en annan. I Malmö ser vi flera exempel på hur skolbiblioteken prioriteras ned.

Några skolor som nyligen drabbats av nedskärningar är Monbijouskolan, Ribersborgsskolan och Fridhemsskolan, som nyligen förlorat sina skolbibliotekarier.

Då Komvux Kronborg flyttade sitt bibliotek till Malmö latinskola försvann en skolbibliotekarie. På våra skolbibliotek, från grundskola, gymnasium till komvux, skär man ner på verksamhet och tillgänglighet och stänger dörren framför näsan på våra kunskapstörstande elever.

Vem borde ha perspektivet att se till att biblioteksresurser går dit där de verkligen behövs? Hur kan skolbiblioteken vara så bortglömda i Malmös biblioteksdebatt?

Debatten i Malmö har till stor del kommit att handla om ifall biblioteket skall vara ett ställe för böcker eller människor. Diskussionen har klara paralleller till diskussionen om hur en samtida skola skall se ut. Skall en skola vara ett ställe där man förvaltar och sprider den kunskap som redan finns eller ett ställe där man undersöker, kommunicerar och skapar ny kunskap?

De bemannade skolbiblioteken i Malmö är sannerligen inga "bokmuséer", ingen av oss som arbetar i skolbiblioteken vill jobba i ett sådant bibliotek! Vi förmedlar läslust och hjälper elever att söka information och konstruera kunskap. Vi arbetar för ökad måluppfyllelse, vi vill hjälpa alla studerande malmöbor att erövra sitt språk.

Vårt uppdrag, liksom stadsbibliotekets, handlar ytterst om att värna demokratin. Vi är inte rädda för nya medier, våra elever inspirerar och utmanar oss ständigt att prova nya vägar för att göra medieströmmen begriplig och meningsfull.

På många gymnasiebibliotek, liksom på stadsdelsbiblioteken, mäter man antalet besökare. Skolbiblioteken ligger en bra bit över stadsdelarna i besöksstatistiken. Ett exempel är skolbiblioteket på Malmö Borgarskola till vilket det dagligen kommer 800-1300 elever.

Bemanningen på skolbiblioteken är en bråkdel av den personalstyrka som finns till hands på folkbiblioteken (vilken i sin tur också decimerats under senare år). På Malmö Borgarskola servar en bibliotekarie och en biblioteksassistent alla dessa elever.

Mer än 35 000 studerande malmöbor, barn, ungdomar och vuxna befinner sig i skolan varje dag. De behöver ett tillgängligt och bemannat skolbibliotek,som i nära samarbete med skolans pedagoger, hjälper eleven att nå målen i skolans läroplan.

Internationell forskning visar att på skolor där man har tillgång till utbildade skolbibliotekarier uppvisar eleverna högre resultat.

"Språkutveckling är nyckelordet för Malmö stads skolpolitik" står det i Malmös lokala skolplan. Det rimmar illa med läget på våra skolbibliotek.

Debatten om Malmös biblioteksverksamhet måste breddas. Beslutsfattare måste få upp ögonen för en förbisedd och underskattad biblioteksform.

Då organisationen är decentraliserad ner till varje rektor som beslutar om resurser till skolans bibliotek, saknas det ett samlat grepp. Vi efterlyser en biblioteksplan som reglerar kvaliteten på skolornas bibliotek. Blicken måste höjas så att Malmös skolelever får en jämlik tillgång till ett öppet skolbibliotek med utbildad personal på varje skola.

På så vis förser vi Malmö stadsbibliotek med nya besökare som fortsätter att betrakta ett tidsenligt bibliotek som en självklarhet och en demokratisk rättighet.

LENA EDWALL

KARIN AHLSTEDT

INA ALM

ULLA ALMQUIST

MARIA BENGTSSON

MARIA NILSSON

JOHANNA BLOMBERG

JÖRGEN LUNDBERG

SARA EK

BERIT WIJK TEGENROT

KATARINA HJÄRPE

DAVID NORGREN

KRISTIN ROSENBERG

GÖREL REIMER

ELISABET NISKAKARI

TERESIA PALANDER

ANNIKA DYSTING

ANNA LIDÉN

KARIN CHRISTENSEN

MARIA ERICSSON

ANNETTE GILLHOLM

CHARLOTTA HANSSON

BIRGITTA HERNER

ALEKSANDRA ERLANDSSON

JOHAN VINTÉN

MARIA BLOMQUIST

ANNIKA WITHYCOMBE

LENA JOHNSON MÖLLER

EVA WIBERG

CHRISTINA PERSSON

ÅSA WESTERBERG

MARIA LINDROTH

MARIA GELLERT

JOEL ALSKANS

JENNY UTHAS

JÖRGEN PERSSON

LONE BACH BORIUS

Skolbibliotekarier och pedagogisk personal i Malmö

Större eller mindre text



1 läsare har reagerat på denna artikel

0% är glada

0% är likgiltiga

0% är nyfikna

100% är arga


Hur reagerar du på ""Skolbiblioteken glöms bort i debatten""?

  • Tack
  • för en bra artikel. Våra skolbibliotek är enormt viktiga för våra barn!
  • Ulrika Edwardsson
  • tisdag 22 december 2009 kl 11:40

  • Glömda i debatten och placeras med "Lokaler och annan utrustning" i skolllagen
  • Tänker beslutsfattare på olika nivåer på att skol- och gymnasiebibliotek med adekvata resurser är bästa "reklamen" för våra omdebatterade folkbibliotek i behov av uppiffning och ökade besökssiffor? Nya skollagen definierar inte vad ett skolbibliotek är, jämställer det med "lokaler och annan utrustning" under rektors ansvar samt "Hur sedan en skola konkret organiserar tillgången till skolbibliotek är en fråga för lokala bedömningar". Och i kristider? Blir det penningens pedagogik som får råda...
  • Pia Malmberg-Kronvall
  • onsdag 23 december 2009 kl 11:40
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu