Allt ljus på Malmö stadsbibliotek och vilka nya låntagare som kan lockas dit och hur. Samtidigt strömmar besökarna till våra skolbibliotek, helt utan att behöva lockas med klätterväggar och ansiktsmålning.
De kommer av naturliga skäl, på jakt efter bildning och kultur, upplevelser, kursböcker och hjälp att söka. De är i sin naturliga miljö, skolan, där tillgången till bibliotek borde vara en självklarhet.
Den bistra verkligheten är emellertid en annan. I Malmö ser vi flera exempel på hur skolbiblioteken prioriteras ned.
Några skolor som nyligen drabbats av nedskärningar är Monbijouskolan, Ribersborgsskolan och Fridhemsskolan, som nyligen förlorat sina skolbibliotekarier.
Då Komvux Kronborg flyttade sitt bibliotek till Malmö latinskola försvann en skolbibliotekarie. På våra skolbibliotek, från grundskola, gymnasium till komvux, skär man ner på verksamhet och tillgänglighet och stänger dörren framför näsan på våra kunskapstörstande elever.
Vem borde ha perspektivet att se till att biblioteksresurser går dit där de verkligen behövs? Hur kan skolbiblioteken vara så bortglömda i Malmös biblioteksdebatt?
Debatten i Malmö har till stor del kommit att handla om ifall biblioteket skall vara ett ställe för böcker eller människor. Diskussionen har klara paralleller till diskussionen om hur en samtida skola skall se ut. Skall en skola vara ett ställe där man förvaltar och sprider den kunskap som redan finns eller ett ställe där man undersöker, kommunicerar och skapar ny kunskap?
De bemannade skolbiblioteken i Malmö är sannerligen inga "bokmuséer", ingen av oss som arbetar i skolbiblioteken vill jobba i ett sådant bibliotek! Vi förmedlar läslust och hjälper elever att söka information och konstruera kunskap. Vi arbetar för ökad måluppfyllelse, vi vill hjälpa alla studerande malmöbor att erövra sitt språk.
Vårt uppdrag, liksom stadsbibliotekets, handlar ytterst om att värna demokratin. Vi är inte rädda för nya medier, våra elever inspirerar och utmanar oss ständigt att prova nya vägar för att göra medieströmmen begriplig och meningsfull.
På många gymnasiebibliotek, liksom på stadsdelsbiblioteken, mäter man antalet besökare. Skolbiblioteken ligger en bra bit över stadsdelarna i besöksstatistiken. Ett exempel är skolbiblioteket på Malmö Borgarskola till vilket det dagligen kommer 800-1300 elever.
Bemanningen på skolbiblioteken är en bråkdel av den personalstyrka som finns till hands på folkbiblioteken (vilken i sin tur också decimerats under senare år). På Malmö Borgarskola servar en bibliotekarie och en biblioteksassistent alla dessa elever.
Mer än 35 000 studerande malmöbor, barn, ungdomar och vuxna befinner sig i skolan varje dag. De behöver ett tillgängligt och bemannat skolbibliotek,som i nära samarbete med skolans pedagoger, hjälper eleven att nå målen i skolans läroplan.
Internationell forskning visar att på skolor där man har tillgång till utbildade skolbibliotekarier uppvisar eleverna högre resultat.
"Språkutveckling är nyckelordet för Malmö stads skolpolitik" står det i Malmös lokala skolplan. Det rimmar illa med läget på våra skolbibliotek.
Debatten om Malmös biblioteksverksamhet måste breddas. Beslutsfattare måste få upp ögonen för en förbisedd och underskattad biblioteksform.
Då organisationen är decentraliserad ner till varje rektor som beslutar om resurser till skolans bibliotek, saknas det ett samlat grepp. Vi efterlyser en biblioteksplan som reglerar kvaliteten på skolornas bibliotek. Blicken måste höjas så att Malmös skolelever får en jämlik tillgång till ett öppet skolbibliotek med utbildad personal på varje skola.
På så vis förser vi Malmö stadsbibliotek med nya besökare som fortsätter att betrakta ett tidsenligt bibliotek som en självklarhet och en demokratisk rättighet.
LENA EDWALL
INA ALM
MARIA NILSSON
JÖRGEN LUNDBERG
SARA EK
DAVID NORGREN
TERESIA PALANDER
ANNA LIDÉN
MARIA ERICSSON
ANNETTE GILLHOLM
CHARLOTTA HANSSON
JOHAN VINTÉN
MARIA BLOMQUIST
ANNIKA WITHYCOMBE
CHRISTINA PERSSON
MARIA LINDROTH
JÖRGEN PERSSON
Skolbibliotekarier och pedagogisk personal i Malmö
0% är glada
0% är likgiltiga