Forskningsläget om skolan är mycket tydligt: det är bara höjda lärarlöner som
kan ge en bättre skola. Det skriver Per Tryding, doktor i lärande vid Århus
universitet och vice VD på Handelskammaren.
Skolan är ett ständigt debattämne. På ett sätt är det lite märkligt.
Forskningsläget kring vad som ger en bra skola är nämligen mycket klart. Bra
lärare ger en bra skola. Inget annat spelar större roll.
Sedan 60-talet har det genomförts enorma mängder studier på samband mellan
olika variabler och skolans resultat. Forskningen visar att det inte handlar
om totala resurser. Skillnad i resurser förklarar inte skillnaden mellan
olika skolor. Exempelvis är den skola som klarar sig bäst i världen,
nämligen den finska, billigare än den svenska.
Det handlar inte, som många tycks tro, om storleken på klasserna. Om det är få
eller många elever påverkar inte resultaten. Däremot vet man att bra lärare
påverkar resultaten.
Men vad är då en bra lärare? Svaret är att det samvarierar med kunskaper i de
ämnen läraren undervisar i. Detta är mycket tydligt. Sedan tycks
förmedlingsförmåga spela in. Men det spelar ingen roll var och hur dessa
kunskaper har förvärvats. Om det är på en viss utbildning eller inte. Inte
heller hur länge man har varit lärare indikerar i sig kvalitet.
Sedan finns det en variabel till som intimt hänger samman med lärarnas
kvalitet. Och det är lönen. Ett system med låga lärarlöner kommer aldrig att
ge en bra skola.
Man kan ändra läroplaner, bygga om skolgårdar, hålla partikongresser om
språkinlärning, tillåta eller förbjuda hängande byxbakar och huckle. Men
inget kommer att påverka särskilt mycket om man inte gör något åt att
lärarnas löner är för låga. Vill politikerna inte ta tag i detta, så blir
all annan skolpolitik i princip betydelselös terapi.
Sambandet mellan lön och lärarkvalitet har två komponenter. Den viktigaste är
en rekryteringseffekt. Bra löner attraherar talanger till yrket. Detta är en
effekt som har enorm betydelse och har genomslag på medellång och lång sikt.
Den andra komponenten är att inslag av rörliga löner styr beteende som
skapar bättre resultat. Men utformningen spelar roll när det gäller detta.
Sverige har sett en exempellös urholkning av lärarnas löner. Det måste vara
världsrekord att en yrkeskår på fyrtio år tappat 50 procent av lönen.
Sverige befinner sig demografiskt i ett utmärkt läge just nu för att skapa
bättre lärarlöner. Vi har knappt tretton elever per lärare just nu i både
grundskola och gymnasium. Genomsnittet bland de länder som är bättre än
Sverige i OECD:s kunskapstester är två–tre fler elever per lärare.
Om Sverige går mot samma relation, får vi resurser till ett strategiskt
löneryck på 10 000 kronor i månaden. Resultatet skulle bli bättre lärare som
ger en bättre skola utan ökad kostnad.
Nedmonteringen av lärarnas status och löner skedde under lång tid, från slutet
av 60-talet. Det som rivits ned kan byggas upp, men det får inte ta lika
lång tid. Resultaten kan komma på några år. Låt oss börja diskutera hur det
skall gå till.
PER TRYDING
"Stor brist på kompetens hos tingsrätten"
Hasch har kommit för att stanna
”Acta-avtal får inga effekter på medborgarna”
