"Det är inte tjejernas fel"

Tjejer är ute. Nu är det unga killar som gäller.

”Vem bryr sig om killarna?”, tycks vara den prioriterade frågan för många, inklusive feminister.

Vi noterar att åsikten ofta förs fram att det satsas så mycket på unga tjejer medan killars problem ignoreras i jämställdhetskampen.

Och visst är det viktigt att belysa att också killar drabbas av en maktordning där de förväntas vara herre på täppan med våld, heterosexualitet och förnekelse av känslor som verktyg.

Det finns tydliga bevis på att många unga killar har det tufft. De får sämre betyg, kommer inte in på högskolan och begår självmord i högre utsträckning än de jämnåriga tjejerna. Det är med rätta som unga killars situation och position uppmärksammas. Skall vi uppnå jämställdhet måste vi jobba på alla fronter.

Sveriges 60 tjejjourer har valt att arbeta på en av dessa fronter. Den är i sig bred och komplex och inkluderar Sveriges alla tjejer och transtjejer. Hundratals volontärer arbetar dagligen med att stötta, ordna aktivitetskvällar, sommarläger och informera på skolor.

Samtidigt vänder sig projekt som Killfrågor.se, Sharaf hjältar och Stadsmissionens mottagning för unga män till killar med stöd och samtal. RFSL:s fritidshäng Egalia vänder sig till till HBT-ungdomar: killar, tjejer och trans. Olika verksamheter har olika fokus och tillvägagångssätt. Det ger de berörda ungdomarna alternativ, vilket är utmärkt.

Problemet uppstår när ansvaret för de unga killarna om och om igen läggs på tjejjourerna. När tjejer står i fokus uppfattas det ofta som en orättvis specialsatsning, medan den sedvanliga snedfördelningen av pengar till killars fritid och forskning om mäns kroppar och hälsa går obemärkt förbi.

Att en grupp har det tufft utesluter inte att andra också har det. Naturligtvis behöver unga killar råd och stöd. Frågan är:

Skall tjejjourerna, som vi upplever ofta sker, klandras om råden och stödet saknas?

Tjejjourerna är ideella föreningar som till allra största del drivs av volontärer. Jourerna är inte del av någon statlig satsning eller kommunal verksamhet. Det är därför problematiskt att tala om tjejjourer i samma mening som man hävdar att det satsas så mycket på tjejer. Kontakta vilken volontär som helst och fråga hur mycket hon tycker att det satsas på hennes arbete.

Det som är beklagansvärt är att inte fler satsar på killar på det sätt som tjejjourerna satsar på tjejer. Eller skapar projekt för både tjejer, killar och trans. Det är synd att inte fler gör som tjejjourerna, Killfrågor.se och Egalia – uppmärksammar ett problem och gör någonting åt det.

CARIN GÖRANSSON

ANGELA BEAUSANG

CARINA OHLSSON