"Statliga ingrepp har inte dämpat krisen"

Publicerad 8 februari 2010 6.00 Uppdaterad 8 februari 2010 6.00

Aktuella frågor.
Hälften av världens länder har mött finanskrisen med statliga ingrepp i ekonomin. Men stimulansåtgärderna har inte gett önskat resultat, skriver Nima Sanandaji, VD för tankesmedjan Captus och Johnny Munkhammar, riksdagskandidat (M).

När finanskrisen slog till ökade politikerna i många länder de offentliga utgifterna kraftigt för att få fart på ekonomin. Men stimulansåtgärderna har inte gett önskad effekt.

I sin årliga granskning av ekonomisk frihet i världen noterar Wall Street Journal och Heritage Foundation att de länder som spenderade mest pengar inte har klarat sig bättre. Istället ökar skuldsättningen.

Det är en värdefull läxa. Ett vanligt budskap under kristid är att politikerna måste göra något. Erfarenheten lär oss dock att symboliska krisåtgärder ofta blir kostsamma utan att nå önskad effekt.

I Sverige kan vi minnas hur försöket att rädda varvsindustrin kostade 155 miljarder kronor i dagens penningvärde. Varvsindustrin klarade sig ändå inte och politikerna fördröjde den viktiga rekonstrueringsprocess som Göteborg var tvungen att gå igenom.

För två decennier sedan höll Japan på att komma ikapp USA i levnadsstandard. Men efter 1990-talskrisen försökte japanska regeringar få fart på ekonomin genom offentliga stimulanser. Resultatet är att Japan nu ligger betydligt längre ifrån USA:s bnp per capita – och att Japans statsskuld närmar sig 200 procent av bnp.

Risken är att USA nu vandrar samma väg, för USA är den stora ekonomi som minskar sin ekonomiska frihet mest.

Politikerna kan göra mycket för att få fart på utvecklingen, men det måste då handla om att riva hinder för de välståndsbildande krafterna.

Christina Romer, chef för Vita Husets ekonomiska råd, har i sin forskning visat att skattesänkningar kan ha betydligt större stimulerande effekt på ekonomin än vad vi tidigare har trott. Skattesänkningar uppmuntrar till privata investeringar, medan utgiftsökningar tränger ut dem. Dessutom kan utgiftsökningar leda till underskott som måste betalas med högre skatter.

Sverige har undvikit att möta krisen med statliga ingrepp, och är nu ett av de länder i Europa som kommer snabbast ur krisen och har minst budgetunderskott.

Oppositionen förordar däremot just de skattehöjningar, stimulanser och subventioner som har misslyckats världen över. Om en rödgrön regering skulle tillträda om tio månader skulle Sverige byta kurs och uppgången försvagas.

Nu måste tillfället tas att underlätta för de entreprenörer som skapar de nya jobben. Och nya statliga ingrepp måste bestämt undvikas.


NIMA SANANDAJI

JOHNNY MUNKHAMMAR

8 februari 2010

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på ""Statliga ingrepp har inte dämpat krisen""?

  • Som man frågar får man svar
  • För Munkhammar (M) är det förstås viktigt att hitta en markör som säger att det gått bra för Sverige under krisen. Budgetunderskottet fungerar, men bara så länge man ignorerar andra sätt att mäta hur det gått för Sverige. Bortsett från Island och Irland är det Sverige och Finland det har gått sämst för bland OECD-länderna. Se Ekot 20100206. /Jesper Alex-Petersen Student Malmö
  • Jesper Alex-Petersen
  • måndag 8 februari 2010 kl 11:30

  • Nåja
  • Student. Sverige ligger år 2009 sju procent högre än genomsnittet för OECD-länderna, mot nio procent högre under 2008.Siffrorna för 2009 bygger på uppskattningar som senare kommer att revideras.I rapporten varnas för att dra slutsatser då rörelsen är så liten som mellan 2 enheter. Så hur det gått för Sverige det vet vi alltså inte. Men Ekot som ju tenderar att gå mot vänster gläds och sprider nyheten trots det att det är en uppskattning. Men sån är ju statsradion.
  • Frihetbästating
  • måndag 8 februari 2010 kl 13:49

  • BNP
  • OECD mäter "välståndet" i bnp. BNP tar inte hänsyn till varifrån pengarna kommer när det sammanställs, alltså är det ganska självklart att BNP ökar kortsiktigt när man lånar till offentliga utgifter. Sverige tar mindre lån jämfört med andra länder alltså mindre kortsiktig ökning av BNP. Med stora skulder kommer de länder som försökt vinna enkla poäng genom att låna att få det betydligt svårare att resa sig ur krisen. Jämför med sms-lån, möjligtvis bra för stunden men inte när räkningen kommer.
  • Anton
  • onsdag 10 februari 2010 kl 14:25
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu