"Strikta regleringar hämmar svenska småföretag"

Efter krisen och IT-bubblan i början av 2000-talet följde en trög återhämtning, särskilt av sysselsättningen. Det dröjde ända till slutet av 2006 och framför allt 2007 innan uppgången i konjunkturen syntes i sysselsättningsstatistiken.

I debatten myntades begreppet jobless growth.

Efter den dramatiskt försämrade situationen på arbetsmarknaden under 2009 syns nu allt fler (bräckliga) tecken på en mer varaktig uppgång i konjunkturen. I vilken utsträckning detta kommer att leda till ökad efterfrågan på arbetskraft är mer osäkert.

Under de senaste decennierna har storföretagen höjt produktiviteten, rationaliserat produktionen och minskat antalet anställda i Sverige, samtidigt som deras verksamheter ökat på nya tillväxtmarknader. Det är en nödvändig förutsättning för att bevara deras konkurrenskraft i en globaliserad ekonomi.

Samtidigt har den skattefinansierade expansionen i offentlig sektor sedan länge nått vägs ände, och sysselsättningen har minskat eller stagnerat. Vägen tillbaka till full sysselsättning i Sverige kommer därför med all sannolikhet att vara beroende av en vital och livskraftig småföretagssektor: nyckeln till minskad arbetslöshet finns hos små och nystartade företag med tillväxtambitioner.

Att företagarna själva har tillväxtambitioner är ett nödvändigt villkor men långt ifrån tillräckligt för att de faktiskt också kommer att växa. Företagsinterna faktorer som innovationskraft och internationaliseringsstrategier är likaså viktiga förutsättningar, liksom de regelverk och lagar som omgärdar företagandet.

Mycket få nya storföretag har vuxit fram i Sverige under efterkrigstiden. Frågan är om svenska företag uppvisar tillräckliga tillväxtambitioner för att axla rollen som sysselsättningsmotorer, och om dessa avviker i jämförelse med företag i andra länder.

Att exakt mäta och identifiera tillväxtambitioner, innovationskraft och entreprenörskap låter sig knappast göras. Under senare år har dock internationellt allt bättre och mer jämförbara databaser tagits fram.

En sådan som fått stor spridning både bland beslutsfattare och forskare hanteras av det internationella forskningskonsortiet Global Entrepreneurship Monitor, Gem. Resultaten för 2009 har nyligen presenterats och omfattar dels utvecklingen under 2009, dels ett genomsnitt för perioden 2004–2009 för ett sextiotal länder.

I den senare ingår visserligen inte alla länder för samtliga år men fördelen är att tillfälliga språng i statistiken undviks. Länderna är fördelade på tre grupper efter utvecklingsnivå, där Sverige tillhör den mest avancerade, de så kallade innovationsdrivna ekonomierna, som totalt utgörs av 24 länder. Databasen omfattar både tillverknings- och tjänstenäringarna.

Bland de rikare – innovationsdrivna – länderna tillhör Sverige de som har lägst andel företag som förväntar sig att snabbt öka antalet anställda – bli gaseller – definierat som att sysselsättningen ökar med tjugo personer under den kommande femårsperioden. Inkluderas de företag som förväntar sig en mer blygsam ökning under den kommande femårsperioden (fler än fem nyanställda men färre än tjugo), placerar sig Sverige något bättre.

Eftersom de så kallade gasellföretagen har visat sig stå för en oproportionerligt stor andel av sysselsättningsökningen i ett flertal länder är det angeläget att få en uppfattning kring vilka faktorer som begränsar deras tillväxt. Tänkbara förklaringar är till exempel brist på finansiering, kostsamma regleringar, dåligt fungerande konkurrens eller företagsspecifika skäl som överoptimism och bristande kompetens.

Den senaste Gemrapporten fokuserar på arbetsmarknadsregleringarnas effekt på tillväxtförväntningarna hos mindre och nystartade företag. Rapporten visar på ett tydligt samband mellan en mer reglerad arbetsmarknad och låga tillväxtambitioner. Det skulle också kunna vara en förklaring till de begränsade tillväxtambitionerna hos svenska företag.

Lagen om anställningsskydd, las, medger att två arbetstagare kan undantas från turordningsreglerna (sist in, först ut) för företag med upp till tio anställda. Det kan förklara att svenska företag uppvisar en mer negativ attityd till tillväxt som innebär att de passerar gränsen för tio anställda.

En annan viktig förutsättning för expansion och sysselsättningstillväxt i företagen är förnyelseförmåga och en viss innovationshöjd. I Gems rapport baseras företagens innovationskapacitet på deras egna uppgifter om nya produkter och tjänster samt antalet konkurrenter på marknaden.

Sverige placerar sig på den övre tredjedelen – plats 8 av 24 länder när rankningen baseras på att något av dessa kriterier skall vara uppfyllt, men betydligt lägre – plats 16 när båda kriterierna skall vara uppfyllda.

En tolkning är att svenska små och nya företag visserligen anser sig bidra till förnyelse, men inte riktigt har förmåga att få fram mer radikalt nyskapande produkter eller tjänster.

Den svagaste länken är dock den internationella inriktningen. Bland de utvecklade innovationsdrivna länderna placerar sig de svenska företagen först på plats 22 av 24 länder. Detta är kanske det mest oroväckande resultatet mot bakgrund av en förväntad hårdare global konkurrens. De företag som inte har ambitioner – eller lyckas – att bredda sin försäljning till utlandskunder har också avsevärt mindre möjligheter att expandera.

I Globaliseringsrådets kanslirapport, Omställningsförmåga och utvecklingskraft, lyftes några områden fram som strategiskt viktiga för att förbättra en uthållig och kunskapsdriven tillväxt i svensk ekonomi. Utgångspunkten för analysen var dynamiken på mikroplanet, det vill säga hur förutsättningarna för entreprenörskap och företagande ser ut i förhållande till andra länder.

Bland förslagen fanns lättnader i det regelverk som omgärdar arbetsmarknaden, särskilt las. Likaså förordades insatser för att öka innovationshöjden i nya och mindre företag, samt att inom utrymmet för nuvarande stöd vrida om dessa mot mer marknadsstöd, det vill säga öka kunnandet inom marknadsföring, varumärkesbyggande och export.

Årets Gemrapport understryker vikten av att dessa åtgärder snabbt vidtas för att skapa förutsättningar för en återhämtning och ökad sysselsättning i svensk ekonomi.

PONTUS BRAUNERHJELM