"Sluta försöka uppfostra invandrare"

Michael Anefur, integrationspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, föreslår på Sydsvenskans debattsida (10.2) att invandrare skall genomgå en obligatorisk introduktionskurs om landet Sverige. Kursen bör enligt Anefur exempelvis innehålla en genomgång i vad demokrati är för något och hur den fungerar, hur vi bor, arbetar och studerar i Sverige, samt vilka svenska högtider och traditioner som finns och deras ursprung.

Med förslaget försöker Anefur fiska väljare i grumliga vatten, vilket är en ytterst beklaglig strategi.

Fisket sker i en tid när den svenska integrationspolitiska debatten alltmer präglas av de främlingsfientliga krafternas agendor och problemformuleringar. Genom att använda den misslyckade integrationen för att legitimera en konstituering av ”Vi och dom”, ger Anefur snarare bränsle till den främlingsfientliga maskinens eld än flyttar fokus från den.

Anefur är knappast ensam om att måla upp integrationen av ”invandrarna” som det grundläggande problemet. Det han och många andra gör, är att befästa en fostrande och undervisande inställning till människor som kommer till Sverige.

Vi skall lära invandrare demokrati, vi skall berätta för ”Dom” hur ”Vi” lever i Sverige, och säga åt dem att så skall även de leva.

Sverige övergav officiellt assimileringspolitiken för decennier sedan, men än lever inställningen kvar att

de som kommer hit skall anpassa sig till vårt levnadssätt.

Ett annat problem med förslaget är att det förutsätter att det finns ett enhetligt svenskt paket med traditioner och högtider. Detta är så klart nonsens, Sverige präglas istället av en individuell mångfald av traditioner som är svåra att koka ner till ett enhetligt paket.

För att Anefurs förslag skall kunna realiseras behöver någon sätta sig ner och besluta om vilka traditioner som innefattas i detta svenska paket.

Ett sådant beslut skulle innebära ett assimileringskrav både för den nyanlände och för den som varit här under en längre tid. Det är därför viktigt att se att Anefurs förslag är starkt normerande och inskränkande, även för den som bott i Sverige hela sitt liv.

Det är så klart bra att människor som bosätter sig i Sverige, vare sig det är på grund av flyktingskäl eller något annat, känner till sina rättigheter och skyldigheter som medborgare. Dessa bör det givetvis samtalas kring i individens etableringsprocess i det nya landet.

Men utgångspunkten att ”Vi” behöver lära ”Dom” som kommer hit hur man skall leva här i Sverige är inte bara beklaglig, utan direkt fasansfull utifrån ett medmänskligt perspektiv. Denna utgångspunkt förutsätter att vi behöver lära alla människor som kommer till Sverige att bli bättre individer, för att de skall passa in i vårt land.

Skulle människor som flyr från diktaturer inte förstå vad demokrati är? Som en vän sa till mig;

”Det är väl vi om några som förstår vad demokrati är, vi som flyr till Sverige för att få leva i en”.

Vi behöver kravla oss upp ur den främlingsfientliga fallgropen och börja diskutera problemen utifrån vad de faktiskt är. Integration handlar inte om att vi skall bli bättre på att göra ”invandrarna” till ”svenskar”, vilket Kristdemokraternas integrationspolitiske talesperson tycks anse.

Det är precis en sådan inställning som reproducerar spänningar och motsättningar i ett samhälle – det som Anefur säger sig vilja motverka.

OLA KARLMAN