"Flera mål i skolan"

Publicerad 21 februari 2010 9.41 Uppdaterad 21 februari 2010 9.41

Aktuella frågor.
Idag, den 21 februari, är den internationella dagen för modersmål. Rätten till sitt språk och möjligheten att använda sitt modersmål för att kunna ta till sig ny kunskap borde vara självklart för alla, skriver Mats Pertoft, riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson (MP) och Fredrik Fernqvist, kommunstyrelseledamot i Malmö (MP).

Varje elev har rätt till optimala möjligheter att utvecklas och nå kunskapsmålen. Det är skolans uppgift.

Snart lägger Alliansregeringen fram sin proposition om ny skollag. Utan en rätt till modersmålsstöd i förskolan. En rättighet som enligt modern forskning skulle stärka möjligheterna för barn med ett annat modersmål än svenska att få de bästa möjliga förutsättningarna att lära sig svenska, och därmed även få full tillgång till det svenska samhället och jobb.

En framtidsmöjlighet som alliansen nu säger nej till.

Forskning visar att ett väl utvecklat modersmål underlättar inlärning av andra språk och ämnen. Skolverket presenterade redan för två år sedan i sin stora utvärdering Med annat modersmål att elever som deltar i modersmålsundervisning, oavsett familjebakgrund, får högre betyg än sina skolkamrater. I förskolan handlar det om att ge stöd så att barnet får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål.

Därför är det bra att Malmö kommun aktivt har arbetat med att ge dessa elever bättre förutsättningar i skolan. I Malmö får många barn modersmålsstöd även i förskolan.

Något som Miljöpartiet anser att alla barn i landet med ett annat modersmål än svenska skall ha rätt till.

Tyvärr är detta fallet i långt ifrån alla kommuner, och läget blir värre av regeringens negativa inställning.

Det är en viktig politisk markering att resurser avsätts till den här verksamheten och det vittnar om att kommuner som Malmö vill prioritera modersmålet och elevernas språkutveckling. Men det behövs mer. Malmö måste möta det ökande antalet modersmålselever med mer resurser.

För att fler kommuner skall sätta modersmålssatsningar högt upp på den politiska dagordningen behövs en rad olika lagändringar. Det skall vara en laglig rätt för barn med behov att få modersmålsstöd redan i förskolan, och det måste löna sig att utveckla sina kunskaper i sitt modersmål.

Kurser i modersmål måste därför vara meriterande för högskolan, och elever som har deltagit i sådan undervisning skall inte missgynnas i antagningsprocessen. Vi vill utöka dagens tidsbegränsade modersmålsundervisning så att den erbjuds under hela elevens tid i grundskolan och gymnasieskolan.

Elever med annat modersmål än svenska behöver extra resurser för att snabbare lära sig mer i skolan. Det är missvisande att resultatet från förberedelseklasser för nyanlända räknas in i den allmänna betygsstatistiken.

Denna detalj glöms ofta bort i debatten, men det slår igenom i resultatet för bland annat kommuner som Malmö.

Det är otroligt viktigt att vi inte förbiser de enskilda elevernas behov av språk- och kunskapsutveckling. Ett bra resultat förutsätter inte bara stöd till elever i förberedelseklasser utan till alla modersmålselever på alla nivåer från förskoleåldern upp till gymnasieåldern.

Under perioder av lågkonjunktur har modersmålsundervisning och uppmuntran till tvåspråkighet ofta fått stryka på foten.

Att skära ner på språkutveckling innebär sämre förutsättningar för lärande och identitetsutveckling för den enskilda eleven. Regeringens fokus ligger på undervisning i svenska, och den som inte förstår språket bestraffas genom lägre betyg eller förpassas till undervisningsgrupper med lägre kunskapskrav.

I väntan på att Sverige skall få en ny rödgrön regering och en skolminister som förespråkar en seriös skolpolitik med elevernas kunskapsutveckling i centrum, måste Malmö och alla andra kommuner våga prioritera de elever som är i behov av stöd, undervisning och studiehandledning på sitt modersmål.


MATS PERTOFT

FREDRIK FERNQVIST

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på ""Flera mål i skolan""?

  • hemspråk
  • Klart att man skall få utb i "sitt språk" men är ändå inte tidiga kunskaper i svenska ett måste för vidare pesonlig utveckling och framtid i det svenska samhället? Förmodligen enbart hemspråk i hemmet och på fritiden. Vilka möjligheter får då dessa barn och ungdommar? insteg till bra utb och arbete mm är nog goda kunskaper i svenska språket. Är det månne signifikant att det är MP som tycker till.
  • Lars
  • måndag 22 februari 2010 kl 12:30
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu