"Risk för dyrare vatten"

Regeringen och riksdagen har gett Livsmedelsverket i uppdrag att svara för den nationella samordningen av dricksvattenfrågor, ett uppdrag som vi välkomnar.

Idag samlar Livsmedelsverket de centrala myndigheterna med ansvar för dricksvatten i Sverige för att besluta om vilka mål och strategiska frågor som bör lyftas för att Sverige skall ha ett bra dricksvatten idag och i framtiden.

Dricksvatten är vårt allra viktigaste livsmedel. Det utgör grunden för folkhälsa, livsmedelsproduktion och ekonomisk tillväxt.

I Sverige har vi överlag god kvalitet på dricksvattnet och det är ovanligt att människor blir sjuka.

I drygt 2 000 kommunala vattenverk renas vatten som försörjer 8 miljoner människor i landet. Resterande 1,2 miljoner invånare får sitt vatten från enskilda brunnar.

Men Sverige har ändå utmaningar att ta sig an: ett föråldrat ledningsnät, bristande förebyggande planering och framtida klimatförändringar.

Sverige har hittills varit förskonat från stora kriser på dricksvattenområdet, vilket skapat en situation där vi tar dricksvattnet för givet. Vi underskattar riskerna, och det i sig är ett problem.

Den senaste tidens tillbud i Helsingborg, Göteborg, Öckerö och Karlstad visar på vikten av att ta dricksvattenförsörjningen på största allvar.

Kvaliteten på dricksvattnet är heller inte lika god överallt. Varje vecka, året om, rekommenderas befolkningen i någon av Sveriges kommuner att koka vattnet på grund av störningar i dricksvattenproduktionen. Fall med vattenburen smitta inträffar varje år och mörkertalet kan vara stort.

Konsekvenserna för framtidens dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat betonas i Livsmedelsverkets nya uppdrag. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60) väntas klimatförändringar ge ökad nederbörd i större delen av landet, torka i sydöstra Götaland och förändrade temperaturer. Risken för extremväder och försämrad råvattenkvalitet kommer därmed att öka.

Översvämningar, skred och erosion kan innebära förorenat vatten och skadade dricksvattenledningar. Årets extremt kalla och snörika vinter har redan skapat problem. Tjällossning kan skada ledningsnäten, snösmältning skapa översvämningar lokalt och leda till försämrad vattenkvalitet med risk för vattenburen smitta.

I rapporten Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat, publicerad av branschorganisationen Svenskt Vatten, påtalas att sårbarhetsanalyser av lokala förhållanden för dricksvattenproduktionen i stort sett saknas.

Lokalt och regionalt finns idag högst varierande kunskap om vilka risker dricksvattenförsörjningen möter.

Miljömålsenkäten från Boverket under åren 2006–2009 visar att endast hälften av Sveriges kommuner har en aktuell lokal plan eller program för dricksvattenförsörjningen.

Regionala vattenförsörjningsplaner – ett strategiskt samordningsverktyg med tanke på att vattnets väg inte följer kommungränserna – är ännu ovanligare. Majoriteten av de planer som finns fokuserar på dagens situation, men förbiser morgondagens.

Det finns med andra ord en svag beredskap inför framtidens konsumtionsbehov hos kommunerna och ett stort behov av förebyggande planering på dricksvattenområdet.

Klimat- och sårbarhetsutredningen rekommenderade en översyn av föreskrifter och kontrollrutiner av dricksvattenområdet med tanke på den förändrade råvattenkvaliteten, både för kommunala vattenverk och enskilda brunnar.

Utredarna bedömde även att krishanteringen på samtliga nivåer måste förbättras för att hantera framtida störningar i dricksvattenförsörjningen. Listan över problem och åtgärder som vi behöver ta oss an redan idag kan göras lång.

Den samlade kostnaden för att klimatanpassa den kommunala vattenförsörjningen uppskattas i utredningen till drygt 5,5 miljarder kronor. Livsmedelsverket har skäl att tro att kalkylen är i underkant. Vi behöver därför mer samhällsekonomiska analyser på dricksvattenområdet, givet vattnets roll för folkhälsa och ekonomisk utveckling.

Investeringar för att säkerställa dricksvattenförsörjningen kan komma att kräva en ökning av de kommunala vattenavgifterna, vilka i internationell jämförelse är låga i Sverige.

Dricksvattenförsörjning är en sektor med långa ledtider. Givet att vi börjar arbeta målmedvetet och systematiskt idag kan vi förhoppningsvis se resultat om drygt femton år.

För att klara Sveriges dricksvattenförsörjning måste aktörer på alla nivåer dra sitt strå till stacken. Dagens möte blir startpunkten för att trygga Sveriges framtida dricksvatten.

INGER ANDERSSON

ERIKA LIND