"Drömjobbet måste letas upp"

Hur kan det komma sig att Ikea, Ericsson, Hennes & Mauritz, Ernst & Young och ett antal andra storbolag återkommer år efter år på ekonomistudenternas önskelistor över framtida arbetsgivare? Svaret är ganska enkelt – det är dessa företag studenterna känner till. Resursrika bolag arbetar målmedvetet med att bygga starka varumärken och långsiktiga relationer med studenterna på landets högskolor och universitet.

Ekonomistudenterna från Lunds universitet berättar om att stora bolag är väldigt duktiga på att presentera sig och att varumärkets framtoning väger tungt vid val av arbetsgivare (Sydsvenskan 18.3). Men även de mindre företagen behöver exponera sig på högskolorna, det är dags att också små företag förtydligar sin framtoning.

Jag ser gärna att bilden av arbetsmarknaden inne på lärosäten blir mer verklighetsförankrad. Den offentliga statistiken visar att det är små och medelstora företag som står för jobbtillväxten och det svenska företagandet består i hög grad av små och medelstora företag. Andelen företag med 0–49 anställda är 99,4 procent av företagen i det svenska näringslivet.

För att lyckas och vara lönsamma behöver dessa bolag kompetent arbetskraft. Jag undrar varför småföretag upplevs som mindre attraktiva arbetsplatser för nyutexaminerade ekonomer? Min åsikt är att de helt enkelt är okända för studenterna. Okända i olika bemärkelse. Dels för att de inte profilerar sig mot skolorna dels för att studenterna inte känner till utvecklingsmöjligheterna för den här typen av företag.

Först på magisternivån på Handelshögskolan fick jag upp ögonen för alla tillväxtbolag och enskilda entreprenörer som driver fram näringslivet. Helt plötsligt kände jag inte något större behov av att hamna i en stor koncern eller ett konsultbolag med 1 500 anställda. Inget emot storföretagen, men vad jag eftersträvar är att alla studenter skall kunna ha tillräckligt med kunskap om näringslivets sammansättning innan de går ut i arbetslivet.

Under mitt sista år som student läste jag entreprenörsutbildningen på Handelshögskolan och fick möta ett brett spektrum av bolag. Olika storlekar, typer och branscher. Det som hände var att jag insåg att det fanns så många fler möjligheter än vad jag hade anat. Det var som att tända lampan i ett rum som är belyst enbart med stearinljus, jag såg så mycket mer runt omkring mig. Jag träffade en mängd personer som har eller har haft fantastiska karriärer och har fått uppleva saker i sitt arbetsliv som är spännande och lärorika. Jag insåg att jag kan utvecklas på olika sätt och att jag kanske inte känner till namnet på mitt drömföretag men det kan vara det företaget som kommer göra mitt egna namn känt.

På arbetsmarknadsdagar återfinns samma bolag år efter år. Hur skulle det se ut om det fanns en hörna med representanter från företag vars logga få känner igen?

Jag tycker att det vore underbart om studenterna kunde få den fullständiga bilden så tidigt som möjligt under sin utbildning och välkomnar en undersökning av studenternas drömföretag som inkluderar alla typer av bolag.

Alexandra Margoulis