"Skolans struktur tar kål på elevernas motivation"
Aktuella frågor.
Motivation och förståelse är centrala för framgångsrikt lärande. Men den svenska skolans form och arbetssätt motverkar snarare än förstärker elevernas inre motivation, skriver Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och ledare för Linnéprojektet Cognition, Communication and Learning.Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande.
Hur skulle vi göra om vi fick designa ett utbildningssystem helt från början? Hur mycket av det gamla skulle finnas kvar?
Jag tänker inte genomföra detta tankeexperiment här. Istället skall jag visa på vikten av motivation och förståelse – två faktorer som forskningen visar är centrala för framgångsrikt lärande, men som missgynnas av skolans nuvarande form.
Ett av de svåraste problemen med dagens skola är att den tar kål på många elevers motivation. Det är bara skickliga lärare som lyckas övervinna det motstånd som skolans struktur innebär och motivera sina elever.
Det är viktigt att skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten.
Vardagligt lärande utanför skolan bygger till stor del på inre motivation medan skolan ofta utnyttjar yttre motivation, framför allt genom betygen.
En överraskande upptäckt är att yttre belöningar i vissa fall kan skada den inre motivationen. Flera studier visar att när individer får yttre belöningar, till exempel pengar, för att göra något de egentligen har en inre motivation att göra, så finns en tendens att den inre motivationen undermineras.
Det finns studier som tyder på att motsvarande negativa effekt för den inre motivationen även gäller betyg som morot för eleverna. En annan studie visar att lärarens engagemang och attityd till eleverna påverkar effekterna av en yttre belöning. Slutsatserna är omdiskuterade och det är inte klart att alla former av yttre belöningar har negativ effekt på lärande.
Debatten om betygssystemet är allvarligt missriktad, eftersom den enbart tar hänsyn till yttre motivation. Jag är inte motståndare till betyg i sig – de behövs för andra ändamål – men de skall inte vara det som motiverar eleverna att studera.
För det informella lärandet utanför skolan finns inget betygssystem utan det drivs av den inre motivationen. Skoldebatten borde snarare fokusera på hur man kan fånga elevernas medfödda inre motivation.
Pedagogen Jerome Bruner lyfter fram tre gynnsamma faktorer:
1) Nyfikenhet: Människans naturliga nyfikenhet är stark redan från födelsen.
2) Kompetens: Om man upplever att man lyckas känner man glädje över sin kompetens och en form av stolthet.
3) Ömsesidighet: Människor tycker om att frivilligt uppnå mål tillsammans med andra.
Datorspelen lyckas fånga ungdomars (och vuxnas) intresse därför att de bygger på spelarnas nyfikenhet, kompetens och ömsesidighet. De blir därför mer motiverande än mycket av det ungdomarna möter i skolan.
En annan faktor som inte uppmärksammas tillräckligt är hur väl eleverna förstår det de lär sig. Debatten kretsar kring kunskap – vilket ofta ses som att kunna återge en mängd fakta. Men för att förstå ett kunskapsområde måste eleven även tränga in i de underliggande mönstren och se hur området hänger samman. När man förstår kan man tillämpa det man lärt på nya problem – först då blir kunskapen produktiv och inte bara repetitiv.
Motivation och förståelse hänger samman såtillvida att den inre motivationen ökar när man förstår det man lär sig. Men det omvända är ännu viktigare:
Det är frustrerande och nedslående att inte förstå.
Alltför många elever har tappat motivationen för studier därför att de inte förstår det som undervisas, eller varför de skall lära sig det. Då hjälper det inte med yttre motivation i form av betyg eller andra påtryckningar.
Begreppet förståelse nämns i den nuvarande läroplanen, men det finns ingen diskussion om hur man får elever att förstå. I den svenska pedagogiska forskningen har denna fråga kommit i skymundan.
Om undervisningen fokuserar på förståelse istället för repetitiv kunskap, så får det genomgripande konsekvenser för hur man testar effekten av lärande. Om förståelsen sätts i centrum blir det viktigare att klara nya problem än att behärska gamla.
Traditionella skolprov har alltför mycket handlat om att kunna upprepa det man lärt sig, eller att kunna sätta in värden i formler som man förväntas kunna utantill. De har således premierat repetitiv istället för produktiv kunskap.
Hjärnforskare, kognitionsforskare och erfarna lärare bör samarbeta om hur en modern utbildning skall läggas upp. Kunskap om vad som leder till motivation och förståelse måste också bli centrala i lärarnas utbildning.
192 läsare har reagerat på denna artikel
74% är glada
2% är likgiltiga
Hur reagerar du på ""Skolans struktur tar kål på elevernas motivation""?
- Vadär förståelse?
- Kloka tankar men vad innebär det egentligen att förstå någonting? Själv upplever jag det som att jsg förstår saker bättre om jag får samma sak upprepad för mig tilräckligt många gånger -det behöver inte innebära att jag får det förklarat på ett djupare plan. Har inte Peter Gärdenfors själv skrivit om vårt behov av att skapa mönster av alla sinnesintryck? Om dessa påhittade mönster gör att vi känner det som att vi förstår, vad är i så fall förståelsenn värd?
- Jens Greger
- tisdag 13 april 2010 kl 08:45
- Skolans struktur
- Varför i Sverige fins inte i gimnasieutbildning ämne -logik?Detta ska vara har alla som vill studera i högskola.
- invandrare
- tisdag 13 april 2010 kl 09:55
- Viktig infallsvinkel
- Peter, jag tycker att din inlägg är viktigt och fokuserar på något som verkligen behöver belysas. Att skolan ser ut som den gör beror mycket på att man ska hitta något mätbart för att sätta betyg, vilket i förlängningen behövs för att söka till vidare utbildning. Detta enkla och synnerligen pragmatiska förstör mycket av arbetet i skolan. Eleven går i skolan främst för att få betyg och läraren kommer lätt in i ett arbete som främst handlar om att hitta något att mäta. Men systemet behöver ändras!
- Eva Nygren
- tisdag 13 april 2010 kl 12:14
- Engagemang i skolan
- Står helt bakom P G:s debattartikel! Emilias Fogelklou sade så klokt: "Skolan ska vara en plats där det leves och sökes, inte bara fastlås och upprepas och kontrolleras". För att detta ska vara möjligt krävs engagerade lärare som samarbetar för elevernas bästa. Även obehöriga lärare kan vara skickliga pedagoger! Tack för att ni också tog upp detta ämne! På Emiliaskolan i Höör har vi waldorfpedagogik som just syftar till att "tända eldar istället för att fylla kannor". Hoppas på fortsatt bränsle!
- Ulla Premmert
- tisdag 13 april 2010 kl 13:37
- Datorspel
- Peter skriver: "Datorspelen lyckas fånga ungdomars (och vuxnas) intresse därför att de bygger på spelarnas nyfikenhet, kompetens och ömsesidighet." Visst, men det betyder inte att de saknar yttre belöningar. Nästan alla spel har yttre belöningar i form av poäng. På senare tid har trenden mot att mäta och belöna allt fler aspekter av spelarnas beteende, och även göra denna information publik, accelererat; se t ex Achievements på Xbox Live, eller Farmville, som helt bygger på yttre belöningar.
- Julian Togelius
- tisdag 13 april 2010 kl 14:19
- Varför hjärnforskning?
- Gärdenfors menar att inre motivation och förståelse är viktigt för lärandet. Varför inte att lärande är viktigt för förståelse? Det pedagogiska allmängodset är trivialt, Bruners hållning har varit självklar inom pedagogiken i minst 30 år. Vad vill Gärdenfors ha sagt? Att hjärn- och kognitionsforskning har något att lära lärare. Hur då? Inget av det som nämns i inlägget om förståelse och motivation lär vara beroende av något sådant. Gärdenfors tycks agera utifrån yttremotivation.
- CF
- tisdag 13 april 2010 kl 16:58
- Klockrent!
- Skolan handlar alldeles för mycket om att trycka i sig utantill"kunskaper" och att sedan kräka upp dessa vid speciella tillfällen. Jag hade förmånen att lyssna till en holländsk forskare häromsistens. Han pratade om att skolan är "a place of performance" medan verkligheten, och datorspelen, är "a place of opportunities". Däremellan finns en ocean. Men var och hur börjar vi med förändringen, Peter G? Jag är gärna med på den resan!
- Torbjörn Hanö
- tisdag 13 april 2010 kl 20:26
- Låt teknikänmet bli ett föredöme
- Teknik är äntligen på gång att bli ett eget ämne i skolan. Nu finns chansen att tillämpa kognitionsforskningens rön om inre motivation och förståelse som grund för att utveckla kompetens. Det var så som gårdagens "Meccanopojkar" blev Sveriges så framgångsrika ingenjörer. Den här gången kan dessutom båda könen få chans att bygga teknisk stolthet och utveckla snillrik teknik om teknikämnet får bli ett föredöme i fråga om lärometod. Harriet Aurell
- Harriet Aurell
- tisdag 13 april 2010 kl 22:16
Mest läst på Aktuella frågor
- 1 "Den fasta, låga lönen är ett problem"
- 2 "Fler studenter borde få möjligheten"
- 3 Är systemet med studentmedarbetare rätt väg?
- 4 "Studentexamen utvecklar eleverna"
- 5 "Avskaffa det juridiska könet"
- 6 "Fattigdomsbevis för byggbranschen"
- 7 "Bättre liv för burhönsen"
- 8 "Äntligen dags för hen"
- 9 "Föräldrarna har störst ansvar"
-
10
”Inget kan skicka oss
tillbaka in i mörkret”
”Inget kan skicka oss
